Kärnfamilj? -Vi har mer kärlek än så…

Ja, då har julsäsongen dragit igång. Igår firade jag minijul hos mamma. Min lilla lillasyster ska nämligen åka bort över jul och nyår. Jag kommer ifrån något som kan betraktas som brustna eller trasiga familjeförhållanden. Vad som i vardagsmun går under benämningen ‘kärnfamiljen’ finns inte här. Vi har nämligen mer kärlek än så.

Själv skulle jag nog referera till oss som storfamilj, för familj med kärna det har vi, även om den för en utomstående kan tyckas lite för vid eller stor. Jag är äldst och därmed storasyster. Jag har fyra syskon, och visst skulle jag kalla dem kärnan. Mina barn, dina barn, våra barn, ja, så har det alltid varit. Jag har allltid varit någon av de där ungarna, samma gäller mina syskon. Alltid älskad. Alltid behövd. Alltid. Fadersgestalter, det har jag därför flera. Mamma det har jag en, och sedan kan jag alltid låna syrrans om det skulle knipa. Det är helt logiskt, för mig i alla fall. För oss.

Ibland stöter man på någon som gärna vill påpeka ”ja, men det är ju inte din riktiga ….” . Just ‘riktiga’ irriterar mig, för vem f-n har rätten att förklara vad som är riktigt och rätt för mig? Jag förstår ju att den personen som säger så har kärnfamiljen som referens för vad en familj borde vara, men HALLÅ: Är riktigt den kärna som alltid funnits där eller är riktigt den som automatiskt har en biologisk rättighet?

Min familj är en gåva!  Det är så jag väljer att se det. Alla har varit inkluderade i den familjevärld som jag har blivit uppväxt med. Och det är så ”vi barn” gör också. Det är vi bra på, ska ni veta. Det blir ibland mycket mormor och pappa, och däremellan många förvirringar -men vi skrattar mer åt det. Det är alltid lika kul att introducera en ny person: Här har du mormor M och detta är mormor R. Problemet blir bara för en ny att hänga med hur det faktiskt hänger ihop, men det behövs inte. Det är bara överflödig kuriosa.

Jo, som sagt, tomten kom lite tidigt i år, för lilla lillasyster ska fira julens helger i Spanien. Inget ovanligt, det har varit så förr. Julmys -MUMS! Mamma fixade macka med julskinka och sedan myste vi med mammas hemgjorda ris a la malta. I år förärades jag med en meditationsbok, lite ljus och självklart lite vackert julpynt i form av ett hjärta. Och vad jag gav? Jo, det blev en peng. Hon är ju 11 och ska till Spanien.

Annonser

3 thoughts on “Kärnfamilj? -Vi har mer kärlek än så…

  1. Det är ju så det ska var i en familj!
    När jag träffar dig och din familj slås jag alltid av hur nära ni är varandra och hur mycket kärlek som flödar och blir lite avundsjuk.
    Jag är uppväxt i en ”kärnfamilj” och där har det aldrig varit okej att visa för mycket känslor. Bit ihop och kämpa har med varit devisen. Det är väl därför jag blev en känslomänniska bland alla rationella handlingskraftiga människor. Något ska jag väl lära mig under detta livet.

    Kram

    • Ja, visst är det så Camilla. Jag hoppas att det ska vara mycket kärlek -i alla familjer. Du har ju faktiskt sagt det till mig tidigare, att vi visar varandra mkt kärlek -det värmer att höra det.

      Fördelen för oss som är ”icke kärnfamilj” är ju att vi valt att behålla kontakten, kanske mest för att vi tycker om varandra. Jag har ju aldrig varit i en sån där riktig kärnfamilj, men det lustiga är att det är vad mina syskon än så länge har skapat åt sig själva. De är mönsterbrytare!!

      Du är dock en känslomänniska som är handlingskraftig! ❤
      Stor kram till dig!

  2. Pingback: 2010 in review « A Room of My Own

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s