…lantligt ursprung…

Jag är född på landet. Det är något som jag är ganska tacksam för. Man lärde sig mycket i och med att man växte upp på en gård. Vi barn fick stort utrymme och vi fick samsas bäst vi ville. Det var ett fritt liv. Kanske något kravlöst också.  Jag har åkt både epatraktor, skördetröska, fyrhjuling och vanlig traktor. Jag har sovit på höskullar, jagat vildsvin, räddat fåglar, klappat kalvar och den hårda vägen lärt mig att kalvar växer upp och blir arga tjurar. Jag har plockat färska lantägg från struts och höna, hämtat mjölk i ladugården, matat fåglar vid dammen, haft egen häst och diverse husdjur så som kaninen Gibson, sliskiga sköldpaddor, raskatter och hundar -både stora och små.

Som vuxen kan jag uppskatta den där bonntösen med skinn på näsan. Hon har sett mycket hon. Det jag kan ångra är att jag sa till syster yster att tar man ett rejält grepp i elstänglet och har gummistövlar på sig, så får man inga stötar. Hon höll en mjölkhink i den andra näven, och jösses vad den flög iväg när hon slutligen kastade den efter att ha svingat den runt ett helt varv medan hon skrek sig hes. Hon grät. Det var inte snällt gjort av mig.

Någonstans i tonåren förbyts den lantliga friheten till ett trist fängelse trots mångfald av tv-kanaler, vida ytor, biljardbord och pingisbord. Jag var 15 år när jag flyttade hemifrån med hjälp från lilla mor. Jag fick då egen lägenhet inne i samhället mellan två 50-skyltar. Den var i ett rött tegelhus. Idag har jag en elev som har sin första lya där…

Älskade bror och vår kusin

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s