Archive | maj 2011

Blandat blod

Plötsligt på hyllan ser jag en bok. ”Sötnos, har du hunnit skriva en bok medan jag var hemma?”. Jag frågar därför att dess titel är Blandat blod. Det är självklart ironiskt, men det är den humor som är på lagom nivå efter att ha spenderat ett flertal timmar på sjukhus just på grund av blod. Sjuksköterskan har sina barn med sig och dem springer omkring, och trots att vi båda gillar barn känns dem något störande.

Bland det sista jag sa igår kväll var att imorgon blir det nog en bättre dag, men tänk så fel jag hade. Vid åsynen av en huvudkudde full av blod fick jag ringa sjukvårdsupplysningen som slutligen rådde oss att åka in till akuten. Där beslöt man snabbt att skriva in Mr M och bränna för att stoppa blödningen. Det troliga är att jag får hämta hem honom imorgon. Det finns ju bättre sätt att spendera en lördag, men det var så här det blev…

Vi var så nöjda över att det gått så bra efter operationen, men det var visst inte över ännu. Det kan bli så att vi faktiskt måste ställa in vår resa till Irland. Oerhört trist men kanske ett faktum. Det finns dock en reservplan, och det är att bjuda med vännerna och gå på lokal. Vi kan visserligen inte doppa oss i vattenhålet skulle jag tro, men dem kanske kan göra det åt oss?

ursäkta att jag är sen…

Igår hade vi en alldeles underbar kväll. Vi slogs mot pirater och käkade mat på stället med den rödgula skylten. Mest gul kanske… Man kan förstå att sötnos är sjuk, för inte ens mat från stället med den rödgula skylten går ner. Kan man kalla det allvarligt? Det skulle jag påstå. I dag gör han sin första arbetsdag och jag hoppas att det går bra. Annars har han dock möjlighet till sjukskrivning en vecka. Jag får fluffa till sängen när han kommer hem och ställa dit dator och vatten, så han kan repa sig under kvällen. Det kan funka!

Gårdagen blev också befäst som startdagen för konstaterandet att ”ursäkta att jag är sen” har börjat gälla även mig. Jag som sällan varit sen. Nu är jag plötslig sen till det mesta. Hur blev det så? För mycket att göra? Snurr i huvudet? Jag säger Ja till de sista två, för frågan kvarstår dock. Jag lägger därför fram bevis NR.1.

På väg till jobbet, efter flera upptäckter av ”jag måste verkligen klippa mig”, hoppar jag snabbt in på salongen för att boka en klipptid. Jag blev så glad när hon sa ”det finns en tid idag, för det var bara klippning va?”. Nöjd över att få det hela över så snabbt och enkelt, så frågar jag om hon tycker att jag behöver göra slingor också: ”jag trivs dock med min färg, eller tycker du att jag ser för jävlig ut?”. ”Nej, du har fin färg”, svarar hon. Underbart, då tar vi bara en klippning. Perfekt!

Väl på jobbet inser jag att jag har bokat klipptid på en tid då jag hade annat att göra. Jag skriver hade, för mötet blev inte av då ingen av oss hade tid. Något sen springer jag upp till salongen och känner viss tillfredsställelse över att jag endast (!! -varningssignaler redan här!!) är några minuter sen. Min frisör ler dock värmande åt mina ursäkter så mina sena ankomst suddas ut och blir till intet.

Min frisör är något av en Edward Scissorhands och efter 20 minuter har mitt hår tvinnats och dragits fram i en mohikan medan saxen svept över mina plattångsrätade lockar. ”och när ska du göra slingor? Det kommer att bli riktigt bra med lite slingor. Du behöver nog inte färg, men absolut lite ljusa slingor”, frågar Scissorhands och tittar på mig med sina mörka, nästan svarta ögon… Vad svarar man på det? ”snart” / ”jag hinner inte det just nu…” / ”ursäkta att jag är sen”

Jag vill ha mat som dig ********

Tänk, allt syns inte på utsidan, så är det. I jakten på flytande föda hamnade vi uppe på cafét bredvid. Detta efter ett konstaterande att strandbaren ännu inte serverar någon glass. Det luktade gott av stekoset och wienerschnitzeln såg väldigt inbjudade ut, dock är stekt kött off limit så det blev glassbaren. För min del är det ok, men Mr M, ja, han är hungrig. Någonstans i mitten av mjukglass-ätandet utbrister en liten son till sin mamma: ”men jag vill ha glass som han där”, varpå mamman svarade ”möjligtvis efter maten”. Barnet var missnöjt. Jag fnissade till åt det komiska i situationen medan Mr M suckade lågt ”och jag vill ha mat som dig ********”.

Något som däremot syns är faktumet att snickarna äntligen har rivit sin ställning vid entrén. Det är något trevligare att komma hem. Jag konstaterade att fönstren var trevliga. Men allt syns inte på utsidan. Jag har precis tagit av mig skorna, trots att jag vandrat runt inne ganska mycket sedan jag kom hem från jobbet. MED DAMMSUGAREN I HÖGSTA HUGG. Byggdamm är ett rent helvete, speciellt när vi snackar arbete med sticksåg. URS och FY. Belöningen idag var dock Mr M’s nygräddade våfflor, med grädde och drottningsylt till. Det hjälper….

början till något nytt…

Den här tiden på året ger en konstig kombination av trötthet, huvudvärk men ändå lycka. Det är nu man ska ”sparka iväg” sina treor ut i livet. Det är nu deras resa börjar, och min likaså. Det börjar för mig om på nytt och jag kan bara beskriva det som ”bitter sweet”. Vad jag ibland refererar till som mina älskade ungar sätter sig på sin spets vid den här tiden, för de är ju knappast mina, utan jag får endast nöjet att vara i deras värld för en kort tid. Det är nu mina ungar lämnar boet.

Trots att jag samtliga år ber dem fixa allt i god tid för att slippa stress och en grinig lärare som måste arbeta kvällstid så sitter jag ändå här med läsning av elevtexter. Men jag ska alldeles strax sätta punkt. Deadline var idag, men det blir arbete i morgon också. Det gäller ju att få med allt på pappret. All deras strävan summeras upp på ett fjuttigt papper och det är här vi kan se om de har någon kunskap. Det är i alla fall vad vi tror. Att vara godkänd eller inte är en usel formulering, tycker jag. Men det är vad vi i vuxenvärlden säger oss kräva av alla dessa ungdomar. Att på papper få sin godkändhet. Därav huvudvärk och trötthet.

Lyckan ligger dock i att summera förändringen. De elever jag mötte då, är inte de samma som går ut nu med mössan i hand. Medan jag lägger handen vid deras sista inlämningar och summerar deras betyg, planerar dem champagnefrukostar och studieresor. Det är lycka det! Det är nu de ska ut i arbetslivet ”på riktigt” och jag känner tillfredsställelse för jag vet att vi förberett dem för arbetslivet. Jag vet att samtliga av dem redan har jobb. Jag vet att någon redan planerat sina framtida studier. De närmaste veckorna är början på något nytt.

Imorgon får du absolut inte äta tacos!

”Imorgon får du absolut inte äta tacos”, var bland det första han sa… Älsklingen blev kvar över natten, lilla stackaren, så idag är det bara jag. Men han lät dock okej, om än något förkyld, och hade inte ont. Inte ont ännu, borde jag kanske skriva, för det kan bli så. Att ta bort mandlarna lär nämligen inte vara bekvämt, har jag hört. Efter denna helgen vet jag mer. Sjukvårdare och uppasserska fröken Skoogh, om jag får be. Det är tur att han är söt, extra söt dessutom.

På fikan hos goda vänner igår skojade familjen L om allt gott som jag kan unna mig i helgen, bland annat pizza, tacos och annat som man kan bli riktigt sugen på medan sötnosen endast får hålla sig till flytande föda, så som yoghurt, kräm, glass och soppa. De skojade friskt om att jag borde smaska riktigt högt och sitta nära så att han känner dofterna. Jag har dock lovat att äta fisk och skaldjur hela helgen för det gillar han inte alls, men det tillhör mina favoriter så jag antar att vi båda tjänar på det. Åhh vet ni vad? Det var fika av toppklass -gissa! GLASS I STORA LASS! =D

Så trots att det är fredag imorgon så blir det inget tacosmys här. Jag gör därför som andra halvan av Sverige och unnar mig lite räkor från fiskbilen. Till det så blir det nog lite aioli. Det var jätte länge sedan och ska bli så gott! Och Mr M… Ja du… Glass?

till det sista andetaget…

Denna morgonen skiner solen. Och trots att jag inte räknat med det är snickarna här och arbetar. Deras monotona hammarslag bryter den så annars påtalande tystnaden.  Det finns viss trafik här i backen, men mest alldeles innan fabrikens uppsamling av arbetare och likaså på eftermiddagen när de glada verkstadsgubbarna åker hem. Jag skriver gubbar, för det tror jag att merparten är. Och jag skriver glada, för det tror jag också. Tanken på att det är så, värmer lika mycket som solen.

Att stå hela sitt liv på ett verkstadsgolv är kanske inte det man drömmer om. Eller jo, någon gör faktiskt det också. Det vet jag genom mitt arbete. Att stå på ett smutsigt verkstadsgolv möjliggör för andra saker, andra drömmar, andra resor och det ger andra möjligheter till att maxa sitt liv på andra sätt. Allt det andra; att uppfylla sina drömmar och leva det liv som man kan se tillbaka på. Det liv som gör att man kan känna tillfredsställelse för vid livets sista skede, vid det sista andetaget.

M ska till sjukhuset imorgon, och jag funderar på om jag varit där sedan pappa far dog. Det finns något inom mig som tänker att han blev kvar där. Vi sitter i väntrummet precis som då, och maskinen ska snart stängas av. Denna gången för gott, för kroppen hade för länge sedan gett upp. Hjärtat hade slutat slå och blodet cirkulerade inte längre. Det fanns inga lösningar kvar. Han blev kvar där i det nyrenoverade gråblå sterila rummet. Det måste vara så, för han finns inte här.

Kaffet har nästan kallnat och klockan är kanske mer än vad den borde vara, men jag låter inte livet stressa mig idag. Jag gråter istället en stilla tår för det som var, lyssnandes till ekande hammarslag.

Ett Foto i Timman 17 maj

Välkommen att följa min dag! Låt oss se vad tisdag 17 maj 2011 har att erbjuda. Här kommer min EFIT-dag.


6.20

Uppe med tuppen. Brukar hjälpa till och göra sötnosens frukostmackor, men jag var trött och väntade endast tålmodigt på att kaffet skulle bli klart.

7.20

Precis kommit ur duschen. Idag blev det svart spets, topp till tå.. Inga smycken. Det har jag sällan på jobbet. Dags för make up!

8.20

Morgonkonferens. Ett välbekant ansikte för många. Finaste Inna! Kolla in hennes dag också. Inte den bästa bilden, men det fick gå fort och nåt så när diskret… =)

9.20

Engelska på schemat. Engelska gör mig glad! Just idag arbete med Harry Potter and the Philosopher’s Stone. Vi ser på film, läser, skriver och diskuterar.

10.20

Uppe i 50-skyltarnas centrum. Kollar hur vi står till i bostadskön och hämtar böcker på biblioteket. Passerar denna vackra alrunrot! Hinner också med att se utställningen som en väns mamma har där. Den var mycket vacker!

11.20

”Det underbara Programmet”, Nationellt Prov i Engelska A och B -Reading. Jag sitter med fix under tiden. Texter att läsa, min dator, mobil, vatten och kaffe. Önskar mina godingar Lycka Till! =D

 12.20

Fortfarande Nationellt Prov i engelska. Fröken mumsar till det med en macka samtidigt som hon kollar bloggen, EFIT och Facebook. ”Minirast” med andra ord!

13.20

Listening i Engelska B. Efter en kort rast har jag nu även hämtat den underbara handkrämen, som nu också förgyller min plats.  Jag kollar FB snabbt och konstaterar att jag blivit utsatt för ”facerape”; XX, XX och XX är de bästa eleverna jag haft i mitt liv ❤ En helt okej facerape!


14.20

Hmmm… Scary, men okej. Lunch: ärtor och rå morot.

15.20

Ställer in väskan i bilen. Dags att åka hemåt. Nöjd att jag även idag kom ihåg att ta med pojkvännens laptop hem. =D

16.20

Vi lämnar hem kära hem tillsammans med mamma M (kära svärmor). Byggandet har flutit på bra idag och byggarna har precis lämnat oss. M kollar dörren så att vi ej låser ute älskade bror.

17.20

Tårta, eller ja, det heter visst blötekake (?) hos M’s mormor och morfar. De är ju härliga norskar och det är 17’e maj idag, vilket självklart firas. De var klädda i rött, blått och vitt, givetvis!

18.20

Sötnos på språng! Middagen blir pizza med massa mums samt en kebab med bröd.

19.20

Precis mumsat i oss maten och älskade bror fick resterna. Han är hemma eftersom det är 17’e maj och då jobbar man inte i Norge utan man är ledig. Mamma hälsar snabbt förbi, men jag orkar inte promenera med henne eftersom maten inte sjunkit ännu.

20.20

Diskar disken och upptäcker att två av helgens shotglas med Elvis på fortfarande är odiskade. De hade jag och fröken E mumma i. Det får bli kvällens sista goda gärning! Sen dusch och i säng. Vi väljer att titta på film och mysa, men det får ni inte se! Ha det bäst! Ses nästa EFIT! Välkommen åter!

=D