Ett oväntat möte den 28 januari 2011

Eftersom Mr M fyller år gör jag här något av en hyllning till honom, eller kanske mer till oss, Mr M och jag. Tänk att man kan ragga som Frihetsgudinnan? Ja, det går! I samband med en personalfest på jobbet avslutade jag kvällen med ett oväntat möte. Det var den 28 januari i år och det skedde hemma i huset i backen. Jag hade varit på vinprovning med trevliga arbetskamrater, jag som inte är särskilt förtjust i vin, och plötsligt hemma i soffan fanns där Mr M. Vi hade suttit i soffan förut, men inte på samma sätt som då. Det var helt oväntat, så jag ”skyller” på honom och han ”skyller” på Captain Morgan. Ja, nu ska vi köpa en gemensam soffa. Varför har man då memorerat datumet? Jo, det är enkelt. För den natten blev älskade bror brutalt misshandlad här hemma i sin säng, därmed en kväll att minnas på alla sätt och vis. På både gott och ont.


Som sagt, det var en riktigt trevlig kväll som tyvärr avslutades på ett alldeles förfärligt sätt. Det ligger bakom oss nu, med endast rätten som väntar. Det fanns mycket som hände och vill ni läsa mer om det så kan ni kolla  ” som i en film, faktiskt”.    Man kan fråga sig varför Mr M röker på bilderna, men jag och älskade bror gjorde ju det, så jag antar att han ville göra sig till. Jag minns att jag släckte hans cigg och sa att ”söta pojkar får inte röka, speciellt inte om dem inte gör det annars”. Vi åt pizza dagen efter medan älskade bror pendlade mellan sjukhus, ambulanser och sängläge. Det var en tuff tid.

Mr M åkte sedan till tjänst i Försvarsmakten, men efter allt som hade hänt gjorde det att ingen av oss mådde bra, varken älskade bror, Mr M eller jag. Efter tio långa dagar kom han äntligen hem igen och livet började om, även om det skulle dröja för älskade bror att ha ork att flytta hem till oss igen. I The Chef Returns kan ni läsa om Mr M’s återkomst. Jag hade då läst ett blogginlägg om scones och gav sken åt tanken att kanske Mr M kunde baka scones eftersom det är så gott med nybakat bröd. Det första han sa när han kom hem var ”så jag ska baka scones alltså”, och vet ni vad, det har han faktiskt gjort.

I slutet av februari åkte jag till England. Det var en resa jag planerat sedan tidigare. Efter några dagar där insåg jag att det var konstigt att sova själv, så givetvis fick han komma med till England. Han ville så gärna åka The London Eye, men jag är skeptisk till höjder, men nu har jag bestämt mig, så nästa gång vi är i London så får det bli The London Eye, så är det bara. Madame Tussauds var också ett önskemål, men det har vi ju gjort i Dublin, så det kanske räcker.. Ja, vi får se vad framtiden har att erbjuda!

Mars månad bestod av en hel del fest med både nya och gamla bekanta. Vi hade roligt, drack och sjöng. Vi spelade mycket kort och däremellan såg vi på fotboll. Vi lagade också ofta mat och höll oss mest i huset i backen faktiskt. Det var en härlig tid!

I april någon gång så kändes det att man inte längre var singel. Det började bli komplicerat att prata med folk då vi bara var ”vänner”, så en kväll efter att jag varit hos en god väninna, Heleena, så var vi överens om att vi var ihop. Det var precis innan älskade brors födelsedag. Det befästes sedan på något sätt genom ändrandet av ”relationship status” på Facebook. Vi åkte sedan till Spanien som pojkvän och flickvän -en alldeles underbar resa!

Vad är då det bästa med Mr M? Jo, mycket. Han är alltid glad, snäll och ödmjuk. Han är väldigt omhändertagande, och jag antar att det är därför han är så populär inom vården. Han gillar närhet, som att sova tätt intill mig (bara det inte är för varmt) och vi duschar nästan alltid tillsammans. Han skickar alltid gulliga sms. Det är han oerhört bra på och jag hoppas att han aldrig slutar göra det. Vi kramas och pussas ofta, och det är något som jag tycker mycket om. Han är bra på att laga mat och gillar faktiskt att ställa till med fest och piff. Det är han bra på. Han är en riktig gottegris. Han gillar dessutom rosa drinkar och dricker helst cider, vilket är helt normalt på Irland. Älskade bror brukar säga att ”det är tvärt om i ert förhållande”. Det ligger något i det då jag är äldst, tjänar mer och gillar öl. Hur som helst, där har ni det. Nu måste jag verkligen packa för födelsedagskillen och jag åker till Turkiet om bara några timmar. Kram på er!

Sötnosen äter frukost i Dublin!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s