Arkiv | augusti 2011

Ilska, flyttlådor och plötsligt en bägare av tårar…

Va arg jag var härom dagen! Irriterad och besviken. Tvivlande. Mr M har fått ett helgjobb och jag hatar helgjobb. Finns inget som kan förstör mer. Vi har dock bestämt han ska prova för han tror inte att det ligger något i det jag säger. Men sanna mina ord, aldrig mer ska jag sitta hemma och vänta varje helg på någon som bara jobbar och jobbar.

Planerar han att jobba mycket så får han leva utan mig för jag tänker inte leva med någon som lever för att arbeta. Det har jag gjort förut och det ger ingenting. Man får ingenting för det. ”Jobbar för att vi ska får mer” som det så fint heter. Faktum är ju att vi får mindre! Hur svårt kan det vara att förstå? Hur svårt kan det vara att se? Ilskan har dock lagt sig för jag tror inte att han vill leva utan mig, därmed kommer det att lösa sig till det bästa.

Jag trodde att jag åt det mesta men jag har insett att ananas och rödcurry inte alls är gott. Alldeles för sött faktiskt, urs. Funderade på om jag helt enkelt inte gillar ananas längre, men jag konstaterar dock att Hawaii med kebabsås fortfarande är gott. Börjar få lite flyttstress, urs det också. Vi har massor att göra, så insikten om att ananas inte går med curry känns oviktig egentligen. Massor att packa, trots ”att vi inte äger något alls”. Bland städandet hittade jag några gamla tankar nedklottrade på ett papper. När jag blir arg, ledsen, besviken eller sviken skriver jag. Ni får därför ta del av några gamla tankar som fanns i en stund av tvivel och sorg.

Ibland så undrar jag var jag tar slut och du börjar. Hur mycket jag än tycker om dig så undrar jag om jag inte hade det bättre om jag vore ensam. Det skulle göra mindre ont. Att bli sårad sätter sina spår. Att ljuga för mig är oförglömligt. Jag brukar beskriva mig själv som en person som tar lättsamt på mycket, men när jag ser sanningen i vitögat så stämmer det inte alls.

Det kan vara en åldersskillnad, det kan vara min överdrift, det kan vara din lättsamhet. Det kan i grammatisk mening vara en satsradning, men det är det enda som kan belysa mina tankegångar. Något inom mig finns inte mer.

Jag har en bägare inom mig. Den är fylld av tårar. Ibland rinner det över. Jag kan torka mina kinder, men det blödande såret inom mig finns kvar. Det finns inga servetter eller händer som kan fixa det. Det finns inte några ord som kan fixa mig.

Att inte kunna se konsekvensen av sitt handlande kan bötfälla vem som helst. Jag skulle aldrig vilja ändra dig till att bli något du inte är, men inte heller kan jag ta bort min livserfarenhet. Jag gråter, för vi kanske inte finns mer.

Vi finns, mer än någonsin, närmare än någonsin. Fortfarande vet jag inte var jag tar slut och var du börjar. Det finns fortfarande en bägare inom mig. Den är gjord av glas. Den är säkert fylld av tårar, och du har torkat dem när det har runnit över. Min framtid är med dig.  Jag ser fram emot det som vi skapat för oss. Jag ser fram emot vårt egna hem. Jag älskar dig för den du är.

Långbenta skönheter…

Det är nog de längsta rosorna jag någonsin sett. Jag hade inte ens en vas som var tillräckligt lång. Jag tycker att dem är underbart vackra. Tio långbenta skönheter. Mr M säger att han ville ha röda och att det inte fanns, men visst är ljust, ljust rosa minst lika vackra? Mer oskuldsfulla om man säger så. Ytterst har dem limefärgade krusade rosenblad, vackert! Han har dessutom skrivit två kort. Han är så söt… Jag blev väldigt förvånad, mest för jag hade bilen, och det faktum att han inte hade mycket tid mellan det att han slutade och jag kom hem. Jag var tvungen att föreviga dem på några bilder…

Igår var det bara vi, med undantag av mamma och lillasyster som var här med ett paket -härliga underkläder!  Han lagade pepparbiff ni vet så där lagom röd och vi åt tillsammans med kryddade pommes, bearnaisesås och vitlökssmör i mängder. På kvällen gjorde Mr M dessutom en supergod chokladkladdkaka, vilket är min favorit. Mums, va gott! Jag är mätt efter en alldeles underbar brakmiddag. Vi lade oss sedan tidigt och jag fick massage. Det är skönt att bara njuta..

Blommorna är lika vackra idag, om än vackrare och sköter jag om dem så hoppas jag att dem kommer att hålla länge, länge.

God Morgon!

God Morgon!

Börjar morgonen med lite kaffe och Pyssel och Passion. Det är en alldeles underbar blogg och den gör mig ofta alldeles varm i hela kroppen. Till helgen vankas det bröllop för dem, som gäster. Det var inte längesedan vi var på bröllop. Jag är inte kyrklig men det finns något vackert över att gifta sig. Det är mysigt. Jag har nog bara varit på mysiga bröllop. Ett sådant där som man ser på AFV där allt rasar sönder och samman, nej, det har jag aldrig upplevt. Jag följer fler bloggar men jag har ännu inte fått till en fungerande blogroll, men kanske snart. Så här söta var vi på det bröllopet:

Jag fyller år idag. Men trots allt så känns det som vilken dag som helst. Jag är inte ett dugg äldre eller mognare än igår. Möjligtvis fick jag en extra puss eller två i morse. Jag fick också en resa till underbara Dublin, och det får man ju visserligen inte varje morgon, men ändå. Han är så go älsklingen. ❤ Jag är i det stora hela den jag var igår.

Vi ska snart flytta igen. Borde ju vara proffs på detta , men fy, det är så trist att packa. Men jag längtar efter att få nycklarna och börja pyssla. Jag är bra på sånt och gillar att fixa till det. Det blir säkert dyrt, så därför får jag inte glömma att boka om nyårsresan till Kina. Vi får åka till sommaren istället. Vi behöver mycket grejer nu, bland annat micro och dammsugare, så vi får lägga våra pengar på det istället för Kinaresan. Det gjorde mig något orolig över att inte få beträda ett flygplan innan nästa år, men turligt nog så fixade sötis till det med en resa i födelsedagspresent. I höst bär det därmed av till underbara Dublin.  Jag kan därmed andas igen!

Den senaste tiden har jag inte ”hunnit” blogga så mycket. Jag har gjort annat. Ibland inget alls. Jag har köpt en ny telefon, eftersom den gamla badade, och ja, den hade SIM-kort men drunknade i alla fall. Så en del tid har gått till att fixa med den. Dessutom kastar jag en del fågel, helst i Rio, och kanske är det bloggtiden som försvinner just där.

Denna födelsedagsdag verkar dock bli bra. Det är en god morgon, så det bör bli en god kväll också. Det finns god mat i kylen som ska lagas, men inte av mig. Det finns ingredienser till chokladkaka som inte heller ska lagas av mig, tror jag. Nu bär det av till jobbet, men jag längtar redan hem. Hoppas dagen går fort…

Ett Foto i Timman 19 augusti 2011

Då är det dags för EFIT igen. Jag har ju som bekant tagit ledigt även från detta under semestern, men nu är det dags! Jag hälsar er därför välkomna att följa min dag. En del spännande är planerat, men vi får väl hoppas på några överraskningar också. Andra EFIT’are hittar ni här. Let’s do this!

6.20

Har fixat morgonmacka till sötis och till mig blir det ett glas pressad apelsin samt kaffe med mjölk.

7.20

I klädhögen, som snart är på väg till garderoben, väljer jag denna. Tänker inte stryka den eller något. Den är en favorit, minst lika mysig som en OnePiece, och dessutom snygg.

8.20

Har kommit till jobbet. Inser att det finns massor att göra och idag måste jag vara hemma till kl 14. Hur mycket arbete blir det till att ta med hem?

9.20

Bland skapandet av nya lektioner inser jag att det nog finns en uppgift att arbeta med under helgen. Jag hämtar därför filmen Som i Himmelen för den har jag inte sett.

10.20

Ute på en kort promenad till banken. Passerade denna trappuppgång och passade på att ta en bild!

11.20

Mitt bland klistrandet och skapandet får jag ett sms från Mr M ”Hej snygging! Du har väl inte glömt banken? =) puss”. Och nej, det har jag inte. Jag svarar ”Glömmer aldrig dig! Puss puss!”

12.20

På språng igen. Ska bli skönt med måndag så att vanliga lektioner är igång. Eleverna ger energi!

13.20

Lärlingsutbildningens schema är klart. För nu iaf… Hoppas att det håller även på måndag.

14.20

Hemma tidigt idag. Har precis kommit in och satt på termostaten. Vi ska på kalas redan kl 16 och måste ha varmt vatten för att duscha. Denna procedur kommer jag inte sakna när vi flyttar till lägenhet om två veckor. Inte tapeten heller…

15.20

Ska fixa i ordning mig inför kalaset. Det blir plattning av hår, ny make up och fräscha kläder.

16.10

Kalassöt älskling! Blommor till mor och far samt present till lillgrabben! De fick en trisslott också. Vi köpte en vi med men tyvärr vann vi inget. Hoppas att familjen LL har bättre tur!

16.30

Presenten gjorde susen! =D Adidas skor, årets nyaste modell. Storlek 22, så söta!

17.20

Födelsedagsbarnet har konsumerat tårtan som innan såg ut så här! =D Alldeles underbart! Missade att fota kak- och bullbuffén som fanns precis intill. God hur som helst! Dessutom hembakat, med undantag för chokladfingrar och chokladkex med Bob fyrkant (eng SpongeBob squarepants).

18.50

Hemma! Havskräftor till kvällsmat! Sötis valde grillspett och wokade nudlar =D

19.30

Fredagsmys… Godis och TV… Vi köpte tre filmer också när vi var och handlade; Ice Age 1 & 3 samt Låt den rätte komma in. Blir spännande!

20.30

Mitt i Ice Age 3 . Vi ligger i varsin soffa, skrattar högt och våra OnePiece’s är självklart på. Jordgubbarna är så gott som slut och popcornen är uppätna.

21.20

Filmen är slut och Mr M åker in till 50-skyltarnas centrum tillsammans med bror som är hungrig. Jag passar på att kolla bloggen samt skicka några SMS -bland annat för att tacka för dagens fantastiskt trevliga kalas!

22.20

Den sista filmen kräver gemensam soffa!

Natti!



 Lämna gärna en kommentar för det gör mig glad!

Bland tapetgudar, fotboll och presentjakt..

När jag sluter mina ögon, så är det sista jag hör:

”Allt för dig. Vad du än ber om.”

Jo, jag ber till tapetguden att en tapet ska uppenbara sig. Vet inte varför jag inte hittat något som passat. Känns som jag redan tapetserat alla fina bra tapeter. Deras tid är därmed förbi. Jag gör därför en efterlysning om tips på snygg sovrumstapet. Bland arbete, öroninflammation som botas med örondroppar och annat finns det mest tankar på framtiden och på vår lägenhet. Det ska bli spännande!

 Tal på spännande, idag satt det en liten fågel med lång svart näbb utanför precis bredvid trappan. Den flyttade inte på sig, och jag som är något blödig för skadade djur vågade inte närma mig trots att den bara var centimeter ifrån mig. Mr M däremot tog en liten pinne och strök den lätt över ryggen. Den satt snällt kvar. Eftersom vi inte visste var det var för fel på den, så beslöt vi oss för att lämna den där. När vi vände oss mot bilen flög den plötsligt iväg. Visst är det underligt?

I jakten på Pelles 1-års present så åkte vi på mysfika alldeles utanför 50-skyltarna. Det är så där gott ibland att sitta och bara ta en kaffe och småprata. Utanför surrade en självgående gräsklippare som ägaren kallade Bettan och vi satt i ett hopplock av gamla möbler som påminde om gammelfarmors möblemang. Det kan ha varit det faktiskt.Jag gillar inte att fika länge utan bara sådär smålagom. Det är mysigt att fika med Mr M. Vi hann en kopp och till det en våffla med grädde och drottningsylt. Det behöver inte vara mer än så för att vara perfekt, alldeles underbart.

Presenten då? Vi hittade ingen present just där, men däremot hittade vi en tänkbar hallmöbel. Vi vill inte ha så mycket kläder hängande så ja, den vi hittade blir nog alldeles perfekt. Väntar nog till inflyttningen och kanske kan ett bidrag till den vara ett önskemål som födelsedagspresent. Mr M fick förresten massa fina handdukar till vår lägenhet, både till badrum och kök, som sin födelsedagspresent av farmor. Trevligt!

Idag blir det fotboll, precis som igår. Mr M’s bebisblå favoritlag har precis gått ut på planen och strax är det avspark. Vi har redan gjort matlådor och myst med lite godis. Man får hoppas på vinst för då får jag en go och glad kille de närmsta 95 minutrarna. Precis som jag skriver detta utbrister han ”jävla domarjävel. Det är ju frispark”..

Att jobbba, vilket påfund! Jag vill helst ha helg hela tiden…

Det är dags för första arbetsdagen och jag sitter här med datorn och en kopp kaffe. Skrev jag en? Det lär bli ca tre. Jag gick upp med tuppen, herren i huset, för att fixa lite frukost till honom och jag vågar inte somna om för då kommer jag knappast i tid till jobbet. Ja, det är dags att börja jobba igen. Vilket påfund! Semester är ju klart bättre och allt det där med att ”det är skönt att komma igång” är mest ett sätt att intala sig själv att det är kul att jobba. Och det skriver jag som kanske har världens bästa jobb.

Vi startar upp med några introdagar, och det sämsta med dem är att eleverna inte är på plats. Detta innebär en massa tabeller, swot-analyser och annat ”jätteviktigt”, vilket jag tycker mest är bös.. Jag gör det för att jag måste. Jag avskyr papper, och jag avskyr analyser av praktiskt taget ingenting. Skulle det bli tråkig idag så kan jag ju alltid kasta fågel. Jag börjar bli riktigt bra på det. Det gäller ju att ha med lite nytänkande så här inför terminsstart.

Helgen vill jag summera som bra. Sötnos gjorde en bra match i fredags och sedan hade jag lite gäster här medan han jobbade. I lördags var det dags för bröllopet mellan pappa M och hans käraste. Det var fint. Jag vill nog faktiskt gifta mig någon gång. Nästa år är det Leap Year, och då säger ju traditionen att flickor får fria, så kanske göra jag det då. Men om jag känner mig själv rätt så vill jag varken vänta eller kan hålla tyst, om jag väl bestämt mig. Leap Year måste väl i så fall innebära bröllop på Irland?

Okej, bröllopet är ett minne blott. Kaffet är snart kallt och det är dags att göra sig i ordning för jobbet. Alltså, att jobba, vilket påfund! Jag vill helst ha helg hela tiden.

Vi äger mer gemensamt än bara en vattenpipa…

Hmmm, många vuxenpoäng har inkallats. Vi har köpt oss gemensamma möbler. Numera äger vi mer gemensamt än bara en vattenpipa med tillhörande tobak.Vi köpte både soffa och tv igår. Det var gränsfall att TV’n fick plats i den nästan röda faran, men det gick. Dessutom råkade vi få med tv-bänk, soffbord, taklampa, kuddar och en matta. Det blev lite mer inhandlat än vad vi hade tänkt, men det känns mycket bra! Det blir nog bra!

Intressant nog hade vi bestämt oss för att vi skulle köpa en svart u-soffa, men det blev tillslut en antracitgrå tre-sits med divan. Och inte alls Liverpool eller Dover som vi först tänkt, utan en Modern Living, från Mio (min Mio). Ja, tänka sig! Vi köpte dessutom matchande bord och tv-bänk i vitt som var högglanslackerat, trots att vi hade pratat om svarta möbler innan. Vi fick också med matta, kuddar och lampa, där vi förvånande nog valde lila som genomgående färg. Det tar 8 veckor innan vi får vår soffa och innan dess kan vi ändra färg om vi vill, men jag tror inte att vi gör det. Lila känns helt okej faktiskt!

Idag har jag startat dagen med fotvård. Det tycker jag är skönt och dessutom behövligt för mig med något platta fötter. De ska ju hålla livet ut, så det gäller att sköta om dem. Tyvärr använder jag Converse ganska så ofta, vilket inte alls är bra för mig så jag försöker ta hand om mig på andra sätt. Det var ju så där att ha en tid på morgonen att passa, så nästa vecka när det är dags att jobba så får jag nog inte gå tillbaka till sängen efter att jag hjälpt sötnos med hans morgonmackor.

Solen skiner och det måste därför bli en promenad. Fröken A vill att jag ska komma på kaffe och kanske hinner jag det. Sedan är det dags för ett besök hos frissan för både mig och Mr M och vi kommer att avsluta med att titta på tapeter innan vi åker hemåt. Mr M vägrar rosa kök och jag vägrar blå tapeter i sovrummet. Lägenheten är nyrenoverad så vi får bekosta ändringarna men det är så det får bli. Hall och vardagsrum minns vi som okej. Dem går i silver och grått och är av modernt snitt, vilket bör fungera.

Jag tror att jag ska måla tånaglarna också, för vi ska ju på bröllop!

Turkiet i ett nötskal…

Vädret pendlar idag från regn till sol till regn. Det är svårt att bestämma sig för vad man ska göra, men min öroninflammation vinner så jag sitter på soffan med laptopen i knät och går igenom bilder från semestern. Jag har öroninflammation efter alla bad på stranden och i poolen. Jag borde aldrig doppa huvudet, men ibland blir det så ändå och detta är resultatet, mest efter att ha suttit, även stått, på Mr M’s axlar och blivit kastad i vattnet. Jag saknar kalla öl på stranden och känner något av en ångest inför att börja arbeta på måndag, för det är väl måndag jag ska infinna mig på jobbet? Jag funderar på att skapa något av en resedagbok över alla våra resor i år, men jag börjar väl här ifall det dröjer innan jag får ihop det till en bok om ”Turkiet i ett nötskal”.

Just Turkiet var en överraskning eftersom det var så himla bra, vilket jag faktiskt inte trodde. Jag kan tänka mig att åka dit igen. Mina syskon ska iväg om bara några veckor och jag hoppas att dem får en minst lika bra resa som oss. Nedan ser ni hur Mr M provar ”nationaldrycken” ayran. Ja du, den smakade så där, en kombination av yoghurt, vatten och salt. Bilderna säger väl allt? Den turkiska pizzan var också något skum. Den saknade liksom sås men i övrigt helt ok. Eller ja, den smakade inte så mycket heller. Turkish Delight hade Mr M sett fram emot, vilket jag tror framgår av bilden, och dessa godsaker var väl ganska okej om man bortser från allt potatismjöl dem var doppade i, eller ja, dränkta i.

Man förväntar sig ju att vattnet ska vara varmt, speciellt när man är på Turkiets sydkust, men ändå hamnade vi i en isvak. Jag tror inte att jag med ord kan beskriva att vattnet var så grymt kallt, rena rama Sverige så där på vårkanten -säger det något? Mr M badvägrade och blev kallad chicken, vilket fick mig att gå i för någon måste ju våga. Ja, ja, vi kom allt i och sedan blev vi modigare och åkte både rutschkanor och Mr M hoppade från hopptorn ned i det kalla glaciärvattnet. Ja, tänk att det faktiskt finns snö och is i Turkiet. Det är en skum tanke för mig…

Vi är redan många dagar in i augusti och minnet av lata dagar på stranden är väl det som semestern består av mest. Ändå kan jag känna att stranden faktiskt gör mig rastlös. Jag tycker om att ha något att göra. Visst går det bra att ligga och lata sig med en bok, men näst sista dagen på Turkietresan hade vi redan varit vid poolen, ätit frukost och ”gjort klart stranden”, och då var klockan bara 11.Vågorna kunde man dock vissa dagar leka med. De var verkligen rejäla!

Berättade jag att vi var på rafting? Mycket roligare än att ligga på stranden! Jag var något nervös innan, mest för att jag inte vill ramla ner i en fors och drunkna under en gummibåt och för att jag inte trodde att jag kunde paddla i 1,6 mil. Jag varken dog eller fick träningsverk av att paddla. Visst blev jag blöt, ungefär lika dränkt i det kalla vattnet som en Turkish Delight i potatismjöl, men det var kul. ”Turligt nog” var det en lugn fors, så jag är nöjd och skulle rekommendera detta som en introduktion till rafting som faktiskt passar alla. Den efterlämnade ett sug efter att få göra det igen!

Sen har vi ju det där med poolsäkerthet. Det gav oss många skratt! Gör fortfarande förresten! Man skulle ju kunna tro att jag är språkpolis eftersom jag är lärare i språk, men jag kan berätta för er att Mr M är perfektionist så han är snäppet värre än mig believe it or not. Jag gillar felsägningar och andra kreativa bildningar av språket. Det blir oftast lite mer kul, om säger så… Att döma av skyltarna så är den lilla poolen 38 cm djup och den stora 2 cm djup. Observera -NO DIVING!

Yepp, det är Turkiet i ett nötskal det!

helgen som svepte förbi..

Mr M ville titta på Manchester-duellen idag, men lustigt nog är det jag som sitter och småsneglar medan han hurtade iväg till träningen. Jag börjar bli hungrig, och det är ju söndag, så jag vet att det blir Thai så snart Mr M kommer hem. Hmmm, funderar på om det inte är läge för en Pad Thai idag. Gårdagen spenderade vi med goa vänner, jag hade sushi-skola med syskonen med respektive och Mr M spelade och lagade mat med goa ML. Vi fixade också till det sista inför Mr M’s pappas bröllop, vilket krävde en shoppingresa till stan. Vi är färgstarka, men gud så söta!

Idag sov vi in länge, länge! Underbart att bara gosa under täcket när det regnar. Mitt klädval för dagen är min OnePiece och jag tror inte att jag kommer ta av mig den förrän det är dags för sängen igen. Vi gjorde storfrukost framför tv’n med Vem vet Mest – maraton för att gnugga geniknölarna. Tillsammans är vi smarta! Sedan bryggde vi ännu mer kaffe och Mamma M har varit här och fikat med oss alldeles efter frukost för att titta på våra Turkiet-bilder. Det kul att minnas denna underbara resa! Vi har många kort som ger stöd för alla goa minnen och skratt.

Pappa fars gravsättning var fin och min favoritstund var nog när långt-bort-i-stan broder bar pappa far och ställde han på muren för att föreviga urnan med ett kort. Sedan tog syster yster över och bar honom till hans sten med en broder på varje sida medan klockorna slog. Jag höll Mr M i handen och precis bredvid oss gick pappa fars bästa vän och jag såg i hans ögon hur sorgen kom över honom just när klockorna slog. Han saknar sin bästa vän.

Fredagskvällen avslutade vi med orden ”jag älskar dig”. Det var efter vad man bör kalla ett bråk, och det var tyvärr kanske nödvändigt för att rensa luften lite. Synd bara att det startade på en jättetrevlig fest i goda vänners lag. Underbara C fyllde år och hennes goa, goa mamma hade ställt till med ett hejdundrans kalas. Det krävdes inte så mycket för att reda ut det vi var oense om och i efterhand var det kanske helt onödigt att åka hem, men det var så det blev.

Att tillit enbart kommer med tiden är kanske inte sant, utan det är hur man handlar och väljer att vara, oavsett tid. Det finns där redan från början, bara man vill. Vi väljer därmed varandra i fullt förtroende. Det blir grunden för ”vårt äktenskap”. Jag skrattar nu högt åt att Mr M sa äktenskap, men det kanske är det vårt förhållande är? Nu kom i alla fall andra halvan av mitt äktenskap, så äntligen blir det mat. Dags för Thai-mat så här mitt i söndagsmyset! Trevlig helg mina vänner!

Just nu..

Lata semesterdagar har inte lämnat mycket utrymme för skrivandet. Mina tankar tar mycket kraft och energi så jag borde prioritera bloggen, men precis som skrivandet så fastnar allt vid en tanke. Istället förlorar jag mig själv till nuet utan någon vidare bearbetning.

Idag är det första gången jag ser regn på flera veckor. Just idag ville jag inte ha regn. Vi ska gravsätta pappa far och det känns inte som det blir lättare i det tunga, råa, kalla vädret. Jag blundar, drar täcket lite högre upp och hoppas på uppehåll.

Mitt badande har lämnat mig med en öroninflammation och jag är något lomhörd, men jag minns att Mr M inatt sa att ”du är bäst – Tack för allt du gör för mig- du är underbar- för mig finns bara du”. Man sover gott då. Jag känner tacksamhet för det jag har fått.

Nu ska jag åka och möta upp syskonen. Alla är samlade denna dag och det känns skönt. Vi har i alla fall varandra, just nu, just idag.