Arkiv | augusti 2011

Turkiet i ett nötskal…

Vädret pendlar idag från regn till sol till regn. Det är svårt att bestämma sig för vad man ska göra, men min öroninflammation vinner så jag sitter på soffan med laptopen i knät och går igenom bilder från semestern. Jag har öroninflammation efter alla bad på stranden och i poolen. Jag borde aldrig doppa huvudet, men ibland blir det så ändå och detta är resultatet, mest efter att ha suttit, även stått, på Mr M’s axlar och blivit kastad i vattnet. Jag saknar kalla öl på stranden och känner något av en ångest inför att börja arbeta på måndag, för det är väl måndag jag ska infinna mig på jobbet? Jag funderar på att skapa något av en resedagbok över alla våra resor i år, men jag börjar väl här ifall det dröjer innan jag får ihop det till en bok om ”Turkiet i ett nötskal”.

Just Turkiet var en överraskning eftersom det var så himla bra, vilket jag faktiskt inte trodde. Jag kan tänka mig att åka dit igen. Mina syskon ska iväg om bara några veckor och jag hoppas att dem får en minst lika bra resa som oss. Nedan ser ni hur Mr M provar ”nationaldrycken” ayran. Ja du, den smakade så där, en kombination av yoghurt, vatten och salt. Bilderna säger väl allt? Den turkiska pizzan var också något skum. Den saknade liksom sås men i övrigt helt ok. Eller ja, den smakade inte så mycket heller. Turkish Delight hade Mr M sett fram emot, vilket jag tror framgår av bilden, och dessa godsaker var väl ganska okej om man bortser från allt potatismjöl dem var doppade i, eller ja, dränkta i.

Man förväntar sig ju att vattnet ska vara varmt, speciellt när man är på Turkiets sydkust, men ändå hamnade vi i en isvak. Jag tror inte att jag med ord kan beskriva att vattnet var så grymt kallt, rena rama Sverige så där på vårkanten -säger det något? Mr M badvägrade och blev kallad chicken, vilket fick mig att gå i för någon måste ju våga. Ja, ja, vi kom allt i och sedan blev vi modigare och åkte både rutschkanor och Mr M hoppade från hopptorn ned i det kalla glaciärvattnet. Ja, tänk att det faktiskt finns snö och is i Turkiet. Det är en skum tanke för mig…

Vi är redan många dagar in i augusti och minnet av lata dagar på stranden är väl det som semestern består av mest. Ändå kan jag känna att stranden faktiskt gör mig rastlös. Jag tycker om att ha något att göra. Visst går det bra att ligga och lata sig med en bok, men näst sista dagen på Turkietresan hade vi redan varit vid poolen, ätit frukost och ”gjort klart stranden”, och då var klockan bara 11.Vågorna kunde man dock vissa dagar leka med. De var verkligen rejäla!

Berättade jag att vi var på rafting? Mycket roligare än att ligga på stranden! Jag var något nervös innan, mest för att jag inte vill ramla ner i en fors och drunkna under en gummibåt och för att jag inte trodde att jag kunde paddla i 1,6 mil. Jag varken dog eller fick träningsverk av att paddla. Visst blev jag blöt, ungefär lika dränkt i det kalla vattnet som en Turkish Delight i potatismjöl, men det var kul. ”Turligt nog” var det en lugn fors, så jag är nöjd och skulle rekommendera detta som en introduktion till rafting som faktiskt passar alla. Den efterlämnade ett sug efter att få göra det igen!

Sen har vi ju det där med poolsäkerthet. Det gav oss många skratt! Gör fortfarande förresten! Man skulle ju kunna tro att jag är språkpolis eftersom jag är lärare i språk, men jag kan berätta för er att Mr M är perfektionist så han är snäppet värre än mig believe it or not. Jag gillar felsägningar och andra kreativa bildningar av språket. Det blir oftast lite mer kul, om säger så… Att döma av skyltarna så är den lilla poolen 38 cm djup och den stora 2 cm djup. Observera -NO DIVING!

Yepp, det är Turkiet i ett nötskal det!

helgen som svepte förbi..

Mr M ville titta på Manchester-duellen idag, men lustigt nog är det jag som sitter och småsneglar medan han hurtade iväg till träningen. Jag börjar bli hungrig, och det är ju söndag, så jag vet att det blir Thai så snart Mr M kommer hem. Hmmm, funderar på om det inte är läge för en Pad Thai idag. Gårdagen spenderade vi med goa vänner, jag hade sushi-skola med syskonen med respektive och Mr M spelade och lagade mat med goa ML. Vi fixade också till det sista inför Mr M’s pappas bröllop, vilket krävde en shoppingresa till stan. Vi är färgstarka, men gud så söta!

Idag sov vi in länge, länge! Underbart att bara gosa under täcket när det regnar. Mitt klädval för dagen är min OnePiece och jag tror inte att jag kommer ta av mig den förrän det är dags för sängen igen. Vi gjorde storfrukost framför tv’n med Vem vet Mest – maraton för att gnugga geniknölarna. Tillsammans är vi smarta! Sedan bryggde vi ännu mer kaffe och Mamma M har varit här och fikat med oss alldeles efter frukost för att titta på våra Turkiet-bilder. Det kul att minnas denna underbara resa! Vi har många kort som ger stöd för alla goa minnen och skratt.

Pappa fars gravsättning var fin och min favoritstund var nog när långt-bort-i-stan broder bar pappa far och ställde han på muren för att föreviga urnan med ett kort. Sedan tog syster yster över och bar honom till hans sten med en broder på varje sida medan klockorna slog. Jag höll Mr M i handen och precis bredvid oss gick pappa fars bästa vän och jag såg i hans ögon hur sorgen kom över honom just när klockorna slog. Han saknar sin bästa vän.

Fredagskvällen avslutade vi med orden ”jag älskar dig”. Det var efter vad man bör kalla ett bråk, och det var tyvärr kanske nödvändigt för att rensa luften lite. Synd bara att det startade på en jättetrevlig fest i goda vänners lag. Underbara C fyllde år och hennes goa, goa mamma hade ställt till med ett hejdundrans kalas. Det krävdes inte så mycket för att reda ut det vi var oense om och i efterhand var det kanske helt onödigt att åka hem, men det var så det blev.

Att tillit enbart kommer med tiden är kanske inte sant, utan det är hur man handlar och väljer att vara, oavsett tid. Det finns där redan från början, bara man vill. Vi väljer därmed varandra i fullt förtroende. Det blir grunden för ”vårt äktenskap”. Jag skrattar nu högt åt att Mr M sa äktenskap, men det kanske är det vårt förhållande är? Nu kom i alla fall andra halvan av mitt äktenskap, så äntligen blir det mat. Dags för Thai-mat så här mitt i söndagsmyset! Trevlig helg mina vänner!

Just nu..

Lata semesterdagar har inte lämnat mycket utrymme för skrivandet. Mina tankar tar mycket kraft och energi så jag borde prioritera bloggen, men precis som skrivandet så fastnar allt vid en tanke. Istället förlorar jag mig själv till nuet utan någon vidare bearbetning.

Idag är det första gången jag ser regn på flera veckor. Just idag ville jag inte ha regn. Vi ska gravsätta pappa far och det känns inte som det blir lättare i det tunga, råa, kalla vädret. Jag blundar, drar täcket lite högre upp och hoppas på uppehåll.

Mitt badande har lämnat mig med en öroninflammation och jag är något lomhörd, men jag minns att Mr M inatt sa att ”du är bäst – Tack för allt du gör för mig- du är underbar- för mig finns bara du”. Man sover gott då. Jag känner tacksamhet för det jag har fått.

Nu ska jag åka och möta upp syskonen. Alla är samlade denna dag och det känns skönt. Vi har i alla fall varandra, just nu, just idag.