Archive | mars 2012

Ett Foto i Timman

image

Jag är medlem i en klubb som heter Ett Foto i Timmen, EFIT. Det betyder att man under en speciell dag ta ett foto varje timma. Det här är min söndag 25 mars 2012. Det är bilder av blandad kompott, både från kamera och mobil. Håll till godo!

*****

00.00

Vi ligger i soffan och ser en film. Jag får massage av Mr M.

image

*****

00.20

Leo, som för ovanlighetens skull är vaken, har precis hämtat Mr M’s mössa. Den tänker han inte lämna tillbaka.

image

*****

09.20

Jag ställer mig på vågen. 69 kg. Helt okej.

image

*****

09.35

Morgonpromenad med Leo. Leo söker efter rörelser medan jag beundrar blåsippor i backen.

image

10.20

Leo hittar den perfekta platsen att bajsa på. Han har fin utsikt. Jag också.

image

Bonusbilder: Avslutar promenaden med att leka i ett vattendrag. Himla kul när man är vattenälskande rottis. Yeep, full fart ned för backen!

image

image

*****

11.20

Jag laddar upp dagens första bilder till dagens första kaffe.

11.20

*****

12.20

Våffelfrukost. Kaffe med mjölk, våffla med vaniljgrädde och rårörda hallon.

12.20 Våffelfrukost

*****

13.20

Jag städar och har både dörr och fönster uppe. Vår fatboy får tillfälligt fungera som grind så att inte Leo glömmer bort sig och springer ut i vägen.

13.30 Städar med öppen dörr

*****

14.20

Jag avslutar städningen med att lägga rätt kuddarna på sängen.

14.20 Bäddar sängen

*****

15.20

Vår favorit har kommit hem. Leo visar Mr M att en boll ligger under TV-bänken -katastrof!

15.20 Älsklingen kommer hem

*****

16.20

Vi fixar middag. Grillade hamburgare med ost och bacon. Några korvar slinker också på årets första grillning. MUMS!

Årets första grill!

*****

17.20

Vilar i soffan efter middagen. Så här ser jag ut ”ovanifrån”. Jag busar med Mr M som ligger och vilar.

*****

18.20

På hundpromenaden passerar vi min lillasyster och hennes kompis. Lillasyster är till höger.

*****

19-tiden

Promenaden gick över fjället förbi utomhuskyrkan, tjärnet, spa’t och vidare till Valans harpa. Självklart spelade vi lite. Ni får tre bilder.

19-tiden Valans harpa

*****

20.20

Vi har hämtat ned resväskan från vinden och börjar att packa inför vår resa till Grekland. Vi ska till den gröna ön Korfu i mitten av veckan. Jag konstaterar att många linnen ligger i tvätten, för lådan är nästan tom.

*****

21.20

Ett meddelande till Mr M. Nu börjar vårt kvällsmys. Dusch, massage och gos. God Kväll på er. Tack för idag!

21.20

*****

Nu är min dag komplett!  Åhh du, lämna gärna en kommentar så att jag hittar tillbaka till dig!

Vill du titta på fler EFIT’s eller kanske göra en själv, så hittar du all info du behöver här.

Många bollar små..

image

Idag har det blivit fotboll för hela slanten. Mr M hade match och jag har för vana att åka och titta. Det är ju ett nytt lag för denna säsongen och äntligen några matcher in börjar jag lära känna andra flickvänner som också tittar. Det är trevligt tycker jag. Fotboll för mig är frisk luft och fika samt många skratt. Jag får ju vila ögonen på min älskling! Idag fick jag dessutom träffa två mammor och en mormor. Alla lika glada och pratsamma. Härligt! Det känns som om att det kan bli en bra säsong även från sidan av plan, vilket är kul.

Vi fick skynda oss hem, till och med innan matchen var slut, för Mr M skulle göra några arbetstimmar.  Jag valde att hämta Master Leo och ta en promenad förbi mamma. Hemma har jag packat upp fotbollsväskan och ställt skorna på vädring i hallen. Solen har lyst hela eftermiddagen så dörren har fått stå öppen. Själv bänkade jag mig framför Stryktipset. Resultat: Jag 8 rätt, svärfar likaså och Mr M 5 rätt. Vill poängtera att svärfar spelade för 50 kr medan jag lade ynka 12 kr på min rad.

Jag hade egentligen tänkt att göra mycket mer idag. Men den friska luften kräver vila känner jag. Det blir ytterliggare en fotbollsmatch på Tv’n. Hur gick det med Mr M’s match da? Jo, de vann sin match och Mr M gjorde mål. Jag är är stolt över min sötis idag för han gjorde bra ifrån sig. Det är kul. Självklart är jag hans största fan även i motgångar, men humöret blir ju givetvis på topp vid vinst och mål av Mr M. Vi hade mycket att diskutera hem i bilen. Mest det trevliga så klart.

Lingon Grova

image

Min man fick välja bröd senast. Han valde Lingon Grova. Ovan på bilden ser ni en upphottad variant med spenat, ost, kyckling och rödlök. Allt pålägg gör den ätbar. Det är ett faktum. Jag ogillar nyttigt bröd. 

Men jag tänker att det är nyttigt så jag äter ändå. På kvällen är det ok, men en sådan skiva på morgonen med ost… Ja jösses, jag mår illa i en timma. Snacka om mättnad. Den känns lite mer lättsmält om den får ligga någon timme i plast. Den mjuknar liksom till då.

När jag städade på en lackeringsfirma för några år sedan låg det alltid en påse Lingon Grova på mikron. Det är rätt imponerande att trycka i sig ett par skivor ”papper”, den grova sorten typ storlek A5, dagligen. Idag ter det sig som en obegriplig handling, om än en överdrift.

När vi handlade förut köpte Mr M en annan brödsort. Mjuka goda rågbullar. Fluffigt och gott. Ikväll valde jag ändå att ta den näst sista skivan av Lingon Grova. Jag är inte otacksam eller kräsen. Jag tänker att övning ger färdighet.

Master Leo

Att vara hund måste vara bra. Mr M frågade härom dagen ”när kommer Leo? ”. På något sätt hade jag helt glömt min fyrfota vän. Att ha delad vårdnad behöver inte betyda fasta dagar alltid. Det är skönt att vi kan skicka honom fram och tillbaka så att han faktiskt kan få det bra. Vi valde därför att genast hämta Leo. Leo är lika glad när han kommer som när han åker. Skuttar alltid glatt in i bilen efter lite ylande och 100 procent vickande på svansen. Svansen gör helvarv när det gäller full glädje. Hans skuttande kan liknas vid kaninhopp, ofta jämfota med bakbenen.

Hos oss har vi två tennisbollar. En till Mr M och en till Leo. Ofta leker dem tillsammans. Vi kastar eller gömmer bollen. Den har till och med legat ute gömd under snön några veckor uppe vid spa’t här. Leo var jätteglad när han återfann sin boll som kompisen Terror slarvat bort. Eller ja, nu var det ju inte borta för alltid utan bara för ett tag. Krisigt blir det dock när bollen rullar in under möbler, då gnäller Leo tills någon kommer och plockar fram bollen, eller som i helgen, då gömde jag bollen under Mr M’s täcke och Leo tyckte det var superspännande att hämta den. Vilken lycka att faktiskt få tag på bollen!

Jag tror att det var andra kvällen som vi hade Leo, precis när vi flyttat hit, som Mr M sa ”han känns redan som en familjemedlem”. Visst är det så. Samtidigt så kan jag tycka att det är skönt att ibland lämna bort honom en vecka eller så. Det finns ju en trygghet i att han har det bra och det gör att man inte får dåligt samvete, för det får man så lätt annars när man lämnar bort det som man själv har ansvar för. Eller ja, det man borde ansvara för. Ibland blir det ju dock så att ens ansvar blir att inse att man måste ta hjälp, hur svårt det nu än kan vara. Mitt ansvar ikväll är att ta hand om mig själv. Mr M’s också. Träning står därför på schemat. Härmed sticker jag hem till syster yster för vuxensim. Mr M han ska givetvis jaga boll han. Dock utan Leo samt modell större.

Min mobil är fylld av foton av Master Leo. Här får ni därmed se tre av dessa.

image

image

image

Min hustomte

Vad underbart det är att öppna dörren och känna doften av lagad mat. Dessutom var disken diskad. Han är fantastisk min hustomte. Jag noterar dock att trimmern ligger framme. Hade han mindre skägg idag när han levererade min glömda plånbok?

Jag är djupt tacksam för att jag fått förmånen att leva med en fantastisk människa. Det är inte enkelt att vårda en kärleksrelation, att älska någon, men jag utövar det till fullo. Det underbara överväger de få hinder och svårigheter som kantar vår väg. Håller man tillräckligt hårt i handen så känner man den kittlande känslan av fullkomlighet. Den finns här och nu. I allt.

Att vara frisk och kär räcker långt. Jag är dessutom tacksam för att jag har ett fast jobb. Jag är tacksam för mina lärlingar. De ger mig utmaningar som gör att jag lär mig varje dag. Livet ger och tar och jag måste påminna mig själv om kärnan. Det viktiga. Det som är här och nu.

The Leprechauns made me do it..

Idag morgonkissade Leo på blåsippor. Det betyder att våren är här. Måste dock säga att det var något kallt, trots butikernas inbjudande löfte om att plusgrader faktiskt komma skall. Jo då, det var allt en bit över noll men vinden tar den lilla värme som finns. Trots varm jacka känner man sig genomfrusen. Att titta på matchen idag var kallt och jag känner ännu att mina kinder är förfrusna. Dem har inte myset under filten värmt upp.

Mr M är bortbjuden ikväll som solitär och jag hade tänkt göra några besök här och var men istället valde jag filten och soffan. Igår såg jag att en film kommit till Play som jag velat se ett tag. Det var Letters to Juliet och jag hade på känn att den var värd att se. Jag gillar dessa inspirationsfilmer baserade på Shakespeares arbete. Det är ju ett tema som man inte kan få nog av. Just denna valde att skildra What if med sensuella Verona som bakgrund och jag berördes av tanken att det perfekta finns någonstans och väntar. Jag grät en tår, som alltid.

Baksidan med dessa filmer är dock att de alltid slutar med ett bröllop. Höjden av lycka? Man få sällan veta hur det gick sedan. Jag hoppas att jag kan ge er mitt svar om ett år och lite till. Juni 2013. Vi blir dem vi är, fast med ett gemensamt namn. Sol och fötterna i sanden. I kvällens film hölls bröllopet i den italienska myllan på en fantastisk vingård. Det var vackert och kärleksfullt med många glada människor. Hur Karibien står sig mot det återstår att se.

Alldeles strax når 17 mars sitt slut. Irlands nationaldag. Åhh, vad jag önskar att vi vore där. Nu är vi ju inte i Dublin, men man får i alla fall Go Green! Jag har burit trycket ”The Leprechauns Made Me Do It”, en tröja från Guinness Storehouse samt grön ögonskugga. Mr M har en t-shirt från Dublin Hard Rock på sig. Härom dagen såg vi en film från Venedig, så nu längtar jag dit också.. Allt på en och samma gång. Leo snarkar högt. Det är mysigt det också. Det är hemma.