Tag Archive | Familj

stunder med familjen alldeles innan julafton

 

       Konsert med Lillasyster2012 Julfirande 009

Hemmamys och älsklingen skär sin fantastiskt goda snickers. Jag tar mig en tur på spraytan och vi klär vår vackra julgran.

2012 Julfirande

2012 Julfirande

2012 Julfirande

Julfirande hos älskade svärfar. Hos dem läste vi en specialskriven saga där Tomten Rudolf dog på solen.

2012 Julfirande 062

2012 Julfirande 060

På Uppesittarkvällen hade vi besök av Mr M’s mor och min far. Vi hade en trevlig stund. Ute yrde snön.

2012 Julfirande 085

2012 Julfirande 081

…syskonkärlek…

Det sägs att syskon ibland bråkar. Men i vår familj har vi faktiskt sällan bråkat. Vi har aldrig varit hund och katt. Är det för att vi inte är helsyskon? Ja, jag vet inte. Är det för att jag alltid stått på egna ben, en bit ifrån? Ja, kanske…

Jag har aldrig varit arg på min älskade bror, men jag har skyddat honom mot andra. Jag har vårdat och tagit hand om honom. Älskade bror är alltid en oro, men på något jäkla sätt så löser det sig alltid för honom ändå, så oron är ständigt obetingad. Han kan själv. Min andra bror står jag inte lika nära, men jag älskar honom. Han klarar sig själv liksom. Han behöver bara kramar och uppmuntran.  Jag älskar hans fru som om hon vore en syster, hon också. Tyvärr bor dem långt bort så vi ses alldeles för sällan. Båda mina bröder har en underbar humor. De får mig alltid att skratta. Det är härligt att umgås med dem. Det är enkelt. En härlig stund är att se dessa två gossar dansa -jag lovar, de rockar fett!

Syster kan jag kanske hamna i konflikt med. Men inte ofta eller djupt, eller hårt. Men vi kan tycka olika, ofta. Och då säger man till, men vi blir inte ovänner. Det finns en förståelse där och den har utvecklats genom åren. Vi är bra på mycket olika saker.. Vi är olika, men ibland ändå väldigt lika. Jag uppskattar min älskade syster mycket. Hon är en underbar person. Hon är äventyrlig, stark, smart och intelligent. Hon är rolig också. När hon var liten sa hon alltid att hon ville bli rockstjärna eller miljonär, det är ett härligt minne för mig.

Lilla lillasyster är tonåring. Hon är glad, busig, snäll och go. Hon har dessutom ett temperament och jag är ibland medlaren mellan henne och mamma. Lillasyster har förtroende för mig. Hon litar på mig.  Jag förutspår att hon kan bli mer ”hardheaded” än vad jag någonsin var (läs är kanske?). Hon står också på egna ben, fast att hon är så ung. Det kan bli spännande i framtiden! När hon var liten hade hon ketchup på sina pannkakor, skumt. =)

Hur jag är som syster? Ja, jag vet inte. Den äldsta i alla fall. Det vet vi med säkerhet.

Städerskan har anlänt!

Det börjar närma sig slutet av en riktigt bra dag. Idag har vår städerska varit här! Tänka sig, vi har anställt en underbar mamma till att hjälpa till med städningen som ingen här i huset riktigt hinner med. Därmed hann jag arbeta lite, M vek tvätt (det gick enkelt framför Tv’n) och älskade bror… Ja, han rakade sig och firade med dusch. Vi hann dessutom att storhandla lite. HÄRLIGT!

I det rena huset väntar nu lite mat och sen blir det nog mys i soffan. Vi ska bara fixa lite uppe också, med kläder och annat. Älskade bror sticker nog in till 50-skyltarnas paradis. Imorgon börjar stegtävlingen och jag har konstaterat att det är 37 steg från sovrummet till vardagsrummet. Eftersom jag numera är hundlös och tar bil till mitt arbete måste jag hitta fina gångvägar här uppe i byn vid bergets slut. M har lovat att traska med, och kanske kan jag få med hans kära mor också -hon ska ju stega hon med!  Idag regnar det dock, så promenaden avstår jag ifrån. För just idag i alla fall. Tävlingen börjar ju som sagt inte förrän i morgon. Jag summerar härmed sista mars som bra.

..att hitta en likasinnad..

Härom dagen sa jag till syster att hon var så lik pappa far. Och det var hon. Det är hon. I sina handlingar och i sina ord. Det är tur att vi har slängt pappas gamla köksbord, för det var där jag satt medan jag pratade med henne. I det rummet..  Att sitta i ett nytt sammanhang och konstatera samma fakta kändes inte lika hårt. Inte lika, ja, säger man -hårt? Att jag dessutom hade sällskap gjorde att jag fick fokusera på annat. Både M och hans kära mor satt bredvid.

Livet den senaste tiden har varit bra. Bättre än på länge. Att ha träffat en ny inspirerande människa att umgås med känns underbart. Till och med spännande. Det är en balans mellan det okända och det kända, det vanliga. Inget är sig likt, utan på något sätt mer primitivt, men ändå bättre. Har ni varit där? Vet ni hur det känns? Det är lite som att bära en kappsäck genom Thailand, även om Kambodja vore mer det jag egentligen menar… Hänger ni med?

Att fråga hur det hänger ihop eller varför det hänger ihop känns oviktigt. Så sluta fråga.  Jag frågar mig, behöver man veta? Ja, kanske behöver man det. Ibland finns det drifter som är starkare än de normer vi sätter, de etiketter vi så gärna vill tilldela varann. När det kommer till kärlek så är det inte så att man träffar någon och på första daten planerar 1. vi är ihop 2. vi ska gifta oss den. 3. …….  Nää, man bara finns liksom.. Att hitta en likasinnad gör en gott och får en att le. Man ler också när någon blir som den som man såg upp till.

…lantligt ursprung…

Jag är född på landet. Det är något som jag är ganska tacksam för. Man lärde sig mycket i och med att man växte upp på en gård. Vi barn fick stort utrymme och vi fick samsas bäst vi ville. Det var ett fritt liv. Kanske något kravlöst också.  Jag har åkt både epatraktor, skördetröska, fyrhjuling och vanlig traktor. Jag har sovit på höskullar, jagat vildsvin, räddat fåglar, klappat kalvar och den hårda vägen lärt mig att kalvar växer upp och blir arga tjurar. Jag har plockat färska lantägg från struts och höna, hämtat mjölk i ladugården, matat fåglar vid dammen, haft egen häst och diverse husdjur så som kaninen Gibson, sliskiga sköldpaddor, raskatter och hundar -både stora och små.

Som vuxen kan jag uppskatta den där bonntösen med skinn på näsan. Hon har sett mycket hon. Det jag kan ångra är att jag sa till syster yster att tar man ett rejält grepp i elstänglet och har gummistövlar på sig, så får man inga stötar. Hon höll en mjölkhink i den andra näven, och jösses vad den flög iväg när hon slutligen kastade den efter att ha svingat den runt ett helt varv medan hon skrek sig hes. Hon grät. Det var inte snällt gjort av mig.

Någonstans i tonåren förbyts den lantliga friheten till ett trist fängelse trots mångfald av tv-kanaler, vida ytor, biljardbord och pingisbord. Jag var 15 år när jag flyttade hemifrån med hjälp från lilla mor. Jag fick då egen lägenhet inne i samhället mellan två 50-skyltar. Den var i ett rött tegelhus. Idag har jag en elev som har sin första lya där…

Älskade bror och vår kusin