Tag Archive | Frihet

Sista semesterdagen!

Just nu en kopp kaffe i solen. Jag har spenderat dagen framför datorn för jag kände att det var dags att fila på detaljerna till bröllopet. Nu sitter jag något förväntad och längtar tills hjärtat kommer hem så att jag kan visa honom all bra info jag hittat, allt från fotograf till möjligheten att boka massage för två. Det finns inga begränsningar på vad man kan få.

Sista semesterdagen. Bredvid mig står vår trimmer, fortfarande i sin köpelåda. Min lillebror sa att det var en synd att ha en nyinköpt teknikpryl ouppackad. Det kanske är sant, men allt har sin tid. Imorgon blir det ”tillbaka till fängelset” och jag kan då bara drömma om nästa prison break. Tacka vet jag semester! (ren dalsländska och betyder ungefär tack och lov för semester!)

På promenaden passerade jag en elak skylt där husägaren var allmänt tyken mot hundägare. Själv går jag i motsatta tankar och funderar på hur jag kan göra det trivsammare för vår fyrfota vän. Det får mig att tänka på vad jag själv vill göra här hemma. Se nedan! Jag skrattar dessutom åt det faktum att vi nyligen hade besök av en underbar liten söt mops, som Leo givetvis var så där lite skeptisk och rädd för. Ja, så som han brukar vara mot små hundar. Stackars liten rottis!

Varför inte?

Annonser

årets sista krönika

Det  är nog så att detta är årets sista post. Nyår står för dörren, vinden viner ute och tiden tickar fram till ett nytt år. Det sägs att klockor ringer, men jag har aldrig hört några. Bara nedräkningen 10, 9, 8, 7… Jag stannar på 7, för det är det nummer jag gillar bäst. Mitt år hade många likheter med vädret. När det var mörkt var det mörkt och sakta men säkert ljusnade det. Däremellan fanns en massa tung snö att förflytta, men familj, grannar och vänner hjälpte till med att hålla uppfarten snöfri.

När våren kom blossade en kärlek upp, likt de knoppar som brister. På hösten städade vi rent och nästade för vårt egna boende. Med sommarens lycka i ryggen kände vi att vi var redo att stå på egna ben utan älskade bror. Vi var redo att bara rå om oss. Det var en förlust på många sätt, men vinsten är varandra med ringar på våra fingrar och drömmar om bröllop på sagolika platser. Att älska Mr M har varit en av årets bästa upplevelser. Att få vakna vid hans sida är alldeles underbart!

Året har innehållit en del sorg och 2011 som år har absolut definierat familjeförhållanden och markerat skillnaden mellan släkt och familj. Familj håller man närmast. När domen äntligen föll var det en lättnad och ändå en sorg. Inget straff är någonsin tillräckligt för att väga upp för alla sömnlösa nätter, för alla tårar och för all uppgivenhet som händelsen du orsakade. Men tanken på att jag har mer räcker för du finns inte längre. Jag uppskattar dock att du ringde för du är släkt, så jag respekterar det, men dina handlingar gör att jag alltid kommer gå åt ett annat håll, och det är bort från dig, dit du inte längre är välkommen. Det är synd att det blev så här på livets resa och jag summerar det som att det borde inte hända oss. Det skulle aldrig ha hänt.

2011 har också bjudit på många resor. Mr M och jag har trampat runt i regnet i London. Mr M briljerade i tunnelbanan och jag vägrade The London Eye. Jag har nu lovat honom att vi åka tillbaka och fixa detta, kanske med pappa i släptåg. Jag skriver pappa, och even though förlusten över pappa far är stor har jag  ju dock min pappa kvar i livet, vilket jag är tacksam för. Mr M och han kan prata på ett sätt som jag aldrig lyckats med. Det gillar jag. Det gör att jag kommer närmare honom jag med. Kanske kan han följa med oss på en resa, då han  nämligen drömmer om London. Kanske kan det bli verklighet 2012?

Några veckor efter London styrde vi kosan mot Spanien. Vi bilade runt med sikte på Torrevieja. Det var en upplevelse på många mil och vi hade mycket kul. Några veckor senare åkte vi till Dublin. Dublin fångade våra hjärtan och vi var nyligen där igen då det är en fantastisk stad som har mycket att erbjuda. Att medelåldern i Dublin ligger på 26 år kan vara en anledning, men att det var min födelsedagspresent från Mr M är nog den främsta. När Mr M fyllde år firade vi med två veckors semestrande i Turkiet. Underbart det också! Salta bad och massvis med sol. Vi hade dessutom planerna på att besöka Kina så här över nyår, men den resan bokade vi om på grund av många anledningar. Det blir ett äventyr för 2012 istället. 2012 är året då drömmar blir verklighet.

Detta bildspel kräver JavaScript.

…låda efter låda…

Vi bär låda efter låda. Ett arbete som känns oändligt. Kaffekokaren storlek mini går tungt. Och vi har en bebis mitt i allt. Underbara Charlie, som faktiskt varit lite gnällig idag, kanske för att hon fick vaccin igår. X’ra mormor Yvonne blev inringd som passerska -problem solved!  Trots att det är tungt, slitigt och tröttsamt är det underbart att vi alla är överens om det mesta. Det är härligt!

Idag har vi skapat ett nytt vardagsrum. Vi drömmer också om ett biljardbord. Eller vi, älskade bror förstås. Så det blir ett projekt för våren. Resten av huset är officiellt kaos. Visst, det var det innan också.. Men inte av den här kalibern. Det börjar dock bli rent i vissa hörn. Syster är en fena på att fixa. Och bärhjälp åt diverse håll. Super! Det livar upp!

Okej, då var det dags att ta itu med något.. Garderoben min har samlats i köket, för att ge plats för det nya vardagsrummet som blir i gamla studion. Kläderna är bara på en kort mellanlandning och ska sorteras för att sedan flytta upp till min nya ”walk-in-closet”. Detta ska ske så snart roommate M flyttar. Suck -han blir så saknad!

Och, tänk.. Jag hittade en garderob igår. =) Ni vet reklamen när killarna skriker efter Carlsberg medan tjejer åt garderoben, ja så kände jag igår. GOTT NÖJD! Lilla huset överraskar och jag bara applåderar. Det blir bara bättre och bättre. Fri som en fågel? Till veckan är det sedan dags för mig att hämta mina saker i huset. Det ska bli skönt att ”få sig själv” samlad på ett ställe. Det ser jag verkligen fram emot! … låda efter låda…

Nedpackning av studion.

Charlie behöver roas mellan flyttlassens alla lådor!

Min garderob på tillfällig vist i köket -suck!

Words of freedom?

Om jag hade varit musikalisk så hade jag spelat in en sång -en hel platta kanske… Nu har inte jag den talangen, utan jag föredrar det skrivna ordet. I mitt tycke, uppfattar jag det som om att det är mer legitimt att skriva en sång, än att skriva en blogg. 

Jag tycker om att skriva. Det är terapi för mig. Hade jag betalat runt 1000-lappen och gått till en psykolog hade det varit mer legitimt än att skriva på Internet. För mig är funktionen densamma, men terapi hos en psykolog är en statusmarkör -och där med mer accepterad. Precis som att en låt får innehålla vad som helst.

Till min skiva hade jag valt akustisk gitarr för det innebär frihet. Jag kan gå vart jag vill med en gitarr och orden hade säkert varit dem samma. Hur som helst, detta är mina words of freedom och de kommer i bloggform.

Någonstans i resonemanget kring att Frihetsgudinnan behöver glasögon, så tog jag äntligen tjuren vid hornen och åkte till blomsteraffären och betalade begravningsblommorna. Det finns ingen som helst logik i att ha skjutit på det så länge som jag gjort. Han blir inte mindre död bara för att jag inte betalar blommorna.  Begravningen blir heller inte mindre ogjord. Den är över för länge sedan. Den dagen kom och gick som alla andra. Och gravsättningen är ju inte förrän till våren.

Jag har fått mail/SMS/MMS kring denna blogg, och jag uppskattar verkligen att ni ”ser på” när jag försöker se mig själv. Jag har dessutom fått värdefulla kommentarer i detta forum, vilket uppskattas med stor stor glädje! Och nej, operation Mini är inte avslutad, utan den pågår. Jag räknar med att investera i en ny bil till våren.

Jag skriver inte för att förlägga min ångest på någon annan, utan för att se min egna spegelbild. Visst kan jag spendera 10 minuter på en toalett med att göra detsamma glanandes in i en spegel, och det gör jag kanske ibland, men nu är detta det medium jag valde att tillgå. Just nu känns det helt logiskt, även om jag inte helt rett ut i mitt huvud vad det faktiskt innebär. Jag har bara tagit mig friheten att gör det.