Tag Archive | Känslor

My Story – now and then

Mr M och jag tittade på dokumentären om Avicii förra veckan. I den skildras så tydligt hans psykiska ohälsa. Jag måste understryka att Avicii själv var väldigt tydlig med hur han mådde men det framgår att så många i hans närhet ändå inte riktigt förstod. Inte ens de som stod honom närmast. Har du inte sett dokumentären om honom så råder jag dig till att göra det – AVICII True Stories.

I fredags så fann man musikern Avicii död. Han var ung, hårt arbetande och talangfull. Även om vi ännu inte vet hur Avicii dog, kan man i dokumentären urskilja att han pressade sig själv till det yttersta. Han stannade aldrig upp och plockade ihop sig själv. ”Tillslut vet man inte vems lycka man jagar.” Kanske var det så att det blev hans fall.

Nu efteråt har det gjort väldigt ont i mig, för alla vi som varit där vet hur det känns. Efter att dessutom ha läst en ung kvinnas blogginlägg My story om psykisk ohälsa så känner jag att även jag bör dela med mig.

Jag är en av alla de människor som lever i psykisk ohälsa. Det började redan för länge, länge sedan. I många år var min blogg ett sätt att lätta på trycket och bearbeta mitt liv. Så därför vänder jag mig nu hit; A room of my own – when the outside world seems to be too much.

Som ung körde jag ett liv ” living in the fast lane”. I NYC arbetade jag non stop i 4 år. Jag hade semester en gång, en vecka.

I mötet mellan mellan att vara odödlig till att inse att livet faktiskt har ett värde, föll jag. Det slog hårt när den insikten nådde mig. Det krashade ner, likt tornen som stod i staden jag kallade mitt hem.

Tiden som följde bestod av val. Val för att ta mig framåt. Ta mig framåt hel. Att jag levde så på gränsen var inget som bekymrade mig förrän den dagen jag blev förälder. Mina val drabbade plötsligt inte bara mig. Mina begränsningar kunde i framtiden begränsa livet för vårt barn. Alkohol kunde inte längre hjälpa mig.

Under terapin fick jag lära mig att känna. Jag fick lära mig att lyssna. Jag fick lära mig att andas. När jag insåg att det inte fanns någon magic solution blev det plötsligt greppbart. Kort sagt, jag hade gjort min hjärna sjuk och bara jag kan göra den frisk igen. Det kan bara gå i MIN hastighet. There is no easy answer and no magic pill to make it all go away. Lösningen finns inte någon annanstans.

Idag har jag lärt mig att gå bredvid min ångest. Den får besöka mig, men jag fortsätter att gå. Jag kan boka upp mig utan att känna mig stressad. Jag letar inte längre flyktvägar i större lokaler och jag vågar att gå och handla. Jag vågar att stå i kö. Jag vågar att besöka ett köpcentra. Många av dessa saker har varit helt omöjliga i nästan 20 år.

Mycket har jag lärt mig igen och övat utan oro. Men jag har också misslyckats och tvingats starta om. Jag har ännu vissa begränsningar med folksamlingar, vajerräcken och höjder. Jag kan känna mig trängd. Men det är greppbart och under arbete. Jag har en bit kvar.

Annonser

<3 pappa far

image

Idag är det din födelsedag. Att du inte finns längre är svårt att förstå. Ja, du fattas oss. Du är en saknad vän och fadersgestalt. Man kunde alltid ringa till dig. Du svarade oavsett tid på dygnet. Man kunde prata med dig in allt, bara man accepterade att du ibland visste bäst! Det kanske du också gjorde.

För några dagar sedan fick du ditt tredje barnbarn. Det blev en flicka, flicka nr 3. Dem har så vackra namn, Emma, Charlie och Miley. Mitt och Mr M’s bidrag har inte kommit ännu, men kanske blir det isf en pojk. Jag lovar inget, förutom möjligtvis blå ögon och lockigt hår. Hursomhelst, vi är inte där ännu. Det får allt bli ett bröllop först!

Älskade bror har flyttat till ett större palats. Det ligger på andra våningen och du hade möjligtvis kommit dit via travers. Herr B, min svägerska, bor ovanpå och han hade garanterat hjälpt till med traversen. Älskade bror jobbar och sliter och däremellan lever han loppan. Det verkar inte finnas något stopp – var jag likadan? Syster yster? Ja, kanske någon världsdel längre bort. Lillebror långt bort i stan? Absolut icke!

Jag tycker hösten kom snabbt i år. Det syns kanske mer nu när vi bor i hus. Trädgården är liksom närmare. Leo stormtrivs och vi likaså. Mr M är ju snällare än snällast, men det vet du redan. Och tänk vad vi lärt oss om renovering! Det är hurtiga gänget du fått!

Syster yster har bytt taket på huset i backen, alldeles själv. Med hjälp så klart, men hon ledde arbetet. Jag och Mr M har i vårt hus tapetserat, lagt golv, satt tak- och väggpanel och målat. Lillebror har spacklat och fixat i sin bostadsrätt och älskade bror är officiellt elansvarig, troligtvis för oss alla.

Jag måste dessutom bekänna att vi kommer måla högtalarna. Jag hör hur du skriker, så jag nämner ingen färg. Istället så får du bara lita på mig, på oss. Jag har dessutom några hemlisar, men vi kör tankeöverföring på dem!

Grattis pappa far!

En kokong av bilder..

Kom över ett citat härom dagen från Louise af Boje Gennäs. Det var så här:

”Då tar jag till skrivandet, då bygger jag en kokong runt mig själv och spinner trådar av ord till skydd för mitt ömtåliga hjärta. Jag berättar. Jag analyserar. Jag dokumenterar. På så sätt kan jag småningom hantera det obeskrivliga: genom att just beskriva det.”

För mig kan det även ske i bilder. Jag tänker nämligen i bilder. Jag minns och dokumenterar, men inte som i en film. Utan i bilder som står stilla. Ibland är dem svartvita och ofta har de bara svaga nyanser av färg. Men jag skriver inte bara när jag mår dåligt, även om det faktiskt är lättare då.

I helgen fick vi möjligheten att välja bröllopsfotograf. Jag tittade först och det dröjde inte länge innan jag fann det jag sökt. Mr M la lika mycket tid som mig. Det var enkelt. Bilderna talade till oss. De hade ett språk och en estetisk formgivning lika vacker som tanken på att få dela ett äktenskap med min blivande äkta man. Inte för att han är särskilt fejk nu. För mig är det så att han har vuxit sig större än sambo och pojkvän. Det känns som om det tillhörde vårt initiala skede. Något som redan har passerat oss förbi.

Kokongen runt mig själv, har dock vittrat något. Jag har i vår värld stängt in oss. Vi finns här och i öppningen finns dem som vi vill kalla våra vänner och vår familj. Det där ytliga har inte längre sin plats, utan möjligtvis i vardagen på jobbet och när vi småhandlar här på lokal. Vårt hus är för oss och livet likaså.

Ikväll fylls soffan med goda vänner. För att göra det enkelt blir det grillat direkt från lokal. Trådar av ord ska summeras och bottnar säkert i många skratt. Det gäller att vara här och nu.

Will you be my Valentine?

image

Ikväll känner jag mig lite bortskämd! Alla hjärtans dag brukar för mig gå under benämningen mammas födelsedag och det gjorde den även idag. Vi drack massor av kaffe, pratade om gårdagens tjejkväll, framtidens planer och såg på TV, självklart inredningsprogram. När jag kom hem väntade en jättebukett med mina favoriter liljor och rosor. Dessutom en söt nalle och en hjärtformad ask med världens godaste choklad. Och det bästa av allt, det fantastiska kortet. Han har talang för att skriva kort min älskling. Man blir tårögd.

Jag blev något överraskad för vi hade inte planerat så mycket. Av mig får han god mat från bästaste Thai, nybakat -självklart kladdkakemuffins samt en present från David Beckham’s sortiment -för att jag ska få något snyggt att vila ögonen på! Ni har väl sett reklamen? Då vet ni vad jag får njuta utav varje dag! Jag tycker att min man är snyggare än Beckham. Jag tänker dessutom ge honom massage, för det är han värd. Varje kväll hela veckan. Mitt kort, det kommer här

Underbara Mr M 

Söt*****, det är enkelt att älska dig! Jag tycker om att du tror på mig, att du bekräftar mig och att du tröstar mig när jag är ledsen. Jag älskar ditt skratt, att se dig le och jag älskar att vakna vid din sida. Det gör mig trygg. Jag tycker om din impulsivitet, den har tagit oss runt om i världen och jag längtar redan till vår nästa resa. Vad sägs om Grekland?

Precis som du, så hoppas jag också på en evig framtid med dig. Du gör mig glad! Jag finns för dig, alltid vid din sida. Du finns för mig, alltid i mina tankar. Jag hoppas att jag alltid gör det som är bäst, även för dig, för oss. Du är fantastisk!

Jag älskar dig -igår, idag och imorgon!

Världens sötaste kille, min Valentine! ❤

Avslutar med en Alla hjärtans dag – present från min lillasyster. Visst är den söt! Det står SYRRAN på andra sidan. I ❤ U too!

image

Julstämning infinnes

Det har varit många tankar idag kring granen i skogen. Det är härligt att så många uppmärksammat just detta. Idag har jag fått veta att det är en arbetskollega till mig som satt upp lyktorna i den lilla granen. Han förlorade nämligen sin fru runt jul för några år sedan. Hon brukade gå den vägen till sitt arbete och jag antar att han ville skänka henne lite ljus på vägen. Visst är det en vacker tanke? En vacker och inspirerande handling minst sagt. Nästa gång vi passerar granen tänker vi tända ett ljus och skänka honom och hans familj en tanke. Leo har lämnat oss för stunden men kanske blir det snart en tur dit ändå.

Mr M spelar julmusik och kokar knäck. Igår var det ju jag som stod för julgodiset så idag har jag fått vilat lite och sett på matprogrammet där de bjuder hem gäster och just nu har jag en minut för reflektion. Julstämning? Ja, det börjar kännas att snart är det jul. På arbetet fick vi besök av tomtar med klappar och bästa kollegan bjöd på julfika med köttbullar, saffransbiscotti, och nybakat. Fantastiskt! Här hemma dansar Mr M sött och jag skrattar. Jag har ställt upp formarna och vi väntar på att kunna forma smeten till kulor. Han sjunger White Christmas, kanske inte så bra men väl med känsla.

Nu är det dags för mig att hjälpa till att skeda upp. Jag vill önska en riktigt god juluppstart till alla er där ute.Hoppas att ni har det lika bra som vi. Kanske ni också borde tända ett ljus för någon ni tycker om. Kanske för någon som just ni förlorat. Kanske en lykta på, för någon annan, ett oväntat ställe. Jag tror att jag ska det. Lite ljus kan behövas här i mörkret. Den goda julen är på väg och mycket kärlek med den.

En nästan ordlös ledighet

image

image

image

image

image

image

image

image

image

image

image

Det finns ibland inte utrymme för så många ord. Jag väljer därför att summera med bilder. Jag har haft en deppig vecka trots att jag ibland mår jättebra och är lycklig.

Några exempel på detta kan vara att jag blev jätteglad över blommorna jag fick, för att i nästa stund undra ”varför jag fått denna muta”. Idag fick jag en komplimang och som svar hörde jag mig själv yttra undringen ”varför säger du så”. Jag gråter för att jag vet att det är ovärdigt av mig. Men det gör jag bara när ingen hör eller ser.

Livets funderingar handlar därför mycket om att släppa och samtidigt stanna i nuet. Leva här och nu utan att hamna i något dåligt. Att ta till vara det jag har, för det är inte dags att lägga ned eller rymma. Det finns ett värde i att vara här.

Nu får ni lite bilder på allt det goda..