Tag Archive | mat

Nybakat!

Älsklingen har fredagsfika och därför bakade han en hel plåt kärleksmums. De var så goda! Idag väntar jag på att han ska komma hem så att vi tillsammans kan njuta av helgens intåg.

image

image

Därefter planerar vi att lägga benen i kors, om det inte nu blir en middag ute i goda vänners lag. Det är alltså tacomys VS restaurangbesök. Undra vilket det blir…

Annonser

Doften av mat

Doften av mat sprider sig i vårt hem och jag längtar till Mr M kommer hem så att vi kan äta middag. klockan slår sent men för att få mesta möjliga tid tillsammans så gäller det att vara flexibel. Jag har dessutom plockat hallon så det blir lite turkisk yoghurt och några droppar honung på det till efterrätt.

Idag har jag målat taket för fjärde gången. Rättare sagt, vi har tillsammans målat taket fyra gånger. Nu är det vitt. Möjligtvis kan jag spendera morgondagen med att lägga i lite extra färg i vissa skarvar, men sen får det vara. Imorgon ska vi börja lägga golv och det ser jag fram emot. Det blir bra. Riktigt bra!

Dags att servera!

Några bilder från kusten…

Lilla kusinen

 

Jag i lägenheten

Påskens passerande…

Påsken har passerat. Vi syskon träffades och åt lite mat.  Min systers familj äter inte kött så påskbordet är fyllt av fisk, skaldjur och vegetariska alternativ. Lite annorlunda men gott. Kanske lite svårt för Mr M, då han inte äter fisk eller skaldjur men övning ger färdighet. Kanske. Jag hoppas.

Påskens afton hade vi vänner över för middag. Det var premiär och jag är mycket nöjd över hur kvällen gick. Vi hade jättetrevligt och pratade ända till klockan två på natten. Jag bifogar bilder på den vackra påskpresenten vi fick. Visst är den vacker!

Jag vet att påsken är över men tuppen stoltserar fortfarande på vardagsrumsbordet och i burken finns ännu några godisar. Vi försöker att inte tömma den utan hushålla så att vi hinner fundera ut vad vi ska fylla den med härnäst. Två gottegrisar kanske inte ska ha godis på bordet jämt.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Lingon Grova

image

Min man fick välja bröd senast. Han valde Lingon Grova. Ovan på bilden ser ni en upphottad variant med spenat, ost, kyckling och rödlök. Allt pålägg gör den ätbar. Det är ett faktum. Jag ogillar nyttigt bröd. 

Men jag tänker att det är nyttigt så jag äter ändå. På kvällen är det ok, men en sådan skiva på morgonen med ost… Ja jösses, jag mår illa i en timma. Snacka om mättnad. Den känns lite mer lättsmält om den får ligga någon timme i plast. Den mjuknar liksom till då.

När jag städade på en lackeringsfirma för några år sedan låg det alltid en påse Lingon Grova på mikron. Det är rätt imponerande att trycka i sig ett par skivor ”papper”, den grova sorten typ storlek A5, dagligen. Idag ter det sig som en obegriplig handling, om än en överdrift.

När vi handlade förut köpte Mr M en annan brödsort. Mjuka goda rågbullar. Fluffigt och gott. Ikväll valde jag ändå att ta den näst sista skivan av Lingon Grova. Jag är inte otacksam eller kräsen. Jag tänker att övning ger färdighet.

Drömmer mig till Grekland

Ressuget har trängt sig på. När det händer brukar vi spontanboka resor. Idag har jag istället valt att googla Korfu, för det är ju trots allt bara veckor kvar tills vi åker. Ön ser helt fantastisk ut på bild, så det blir verkligen spännande. Vad jag gillar bäst är att vi bokat den grönaste ön av Greklands öar, för jag har alltid tyckt att Greklands landskap sett så kargt ut. Men i jämförelse med snöflingor som duggar ned och snabbt blir till vatten, så duger det mesta. Vi efterlyser dessutom resesällskap, så är du sugen så hör av dig till oss!

Vardagen har dock innehållit mycket mer än bilder av sol, fantastiska badvikar och klart ljusblått vatten. Bara för att vara snäll så har jag bakat kladdkaksmuffins till min sötis. Han beställde dessa på vägen hem från träningen. Själv tränar jag sällan på måndagar -läs aldrig-, för lusten infinner sig sällan då. Jag har istället dammsugit och skurat, för det var liksom dags. Det blev muffins över efter vår fika, så dessa fick chansen att tillbringa kvällen i fryspåse med gratis övernattning i frysen. Längtar redan till nästa fika imorgon med Mr M!

Idag har vi dessutom tagit tag i sånt som legat på hyllan, utan att för den skull kompensera på vårt mys, för det hann vi det också. Ringde bland annat in en felanmälan till hyresbolaget. Vår spis är nämligen något defekt. Den ska hålla i 18 år informerade telefonisten mig. Okej, uppenbarligen inte alla delar. Hur som helst, vi fick ett nytt ugnshandtag beställt efter ett snabbt besök av vår bostadsskötare. Jag passade dessutom på att påpeka att lådorna är lite svåra att använda, och det visade sig att det kunde han fixa det också! Sicken kille! Han hämtar lådorna imorgon. Jag såg honom spana mot våra fläskkotletter och han skulle bara veta att vi numera har muffins i vår frys. De är guld värda, speciellt efter svårigheten med att få ut dem ur ugnen!

Nu ska jag drömma mig till Grekland jag!

image

Maträtter från min barndom

Lagom till Alla hjärtans dag bjussar jag på ett turkiskt bröd med hjärtan på. När vi köper oss ett större matbord till vardagsrummet hoppas jag på middagar med många gäster. Min akilleshäl må vara mat, både att äta och att inte äta, men det är något jag kan mycket om. Jag har utbildning i att laga mat, läser mycket om mat och jag lagar mycket mat till mig och Mr M. Jag tittar dessutom gärna på tv’ns matprogram. Nu får ni inte tro att Mr M inte lagar mat, för det gör han. Igår handlade mästerkock om mat som kockarna mindes från sin barndom. Har du några matminnen från din barndom?

Jag har inte många minnen av min barndom, men jag minns en del rätter. Min far, han gjorde köttbullar, ibland väldigt sent om natten under tröskperioden. Min mamma, då det var bara vi, gjorde ofta ugnspannkaka och det är ifrån henne jag har fått längtan efter spagetti. Det var ofta vi åt bara spagetti med smör och salt. Hon gillar också saltlakrits och apelsiner, vilket jag troligtvis tagit efter. Pappa far hade en period då han alltid gjorde pizza hemma. Han envisades med att ha köttbullar på och det är något jag minns som udda. Han hade dessutom fiskpinnar i smörgåstårtan och bruna bönor på julbordet. Jag använder idag inget utav det, men jag minns. Syster hade dock bruna bönor på julbordet, vilket Mr M kommenterade. Tydligen inte helt vanligt.

Ute på landet fick vi alltid jättemiddagar baserat på konceptet mycket folk och mycket mat. Det kan vara därför jag drömmer om ett stort bord där man kan sitta och umgås. Det hör liksom till. Något vi barn tagit med oss från våra föräldrars matvanor är butiksgrillade revben med västkustsallad gjord på gurka och isberg, syster dock undantaget köttet. Det äter vi ofta och ingår på alla festligheter men också i vardagen som ensamrätt.

En festlig måltid för mig är sushi. Jag gör den själv, men det blir inte så ofta längre. Mr M äter inte fisk och jag har lånat ut sushi-porslinet, vilket gör att det inte är så smidigt att göra och äta, då både skålar och pinnar samt ätare saknas. Lagar jag mat till mig själv så blir det istället vegetariskt med enkla färska råvaror. Jag tycker bättre om grönsaker, antagligen för att det på så sätt blir färre kalorier. Inlärt beteende helt enkelt. Tillsammans gör Mr M och jag det man brukar kalla svensk husmanskost. Vi lägger dessutom mycket tid på bakning.

Undra vad vi kommer att skicka med våra barn? Systers man har ursprung från Danmark, Mr M är norsk och broders fru är från Kambodja där delikatessen är friterade tarantellaspindlar med vitlök. Något för framtidens svenska julbord?

…ansvara för spegelbilden…

Man borde se sig själv i spegeln lite oftare. Man porträtterar och paketerar sig själv, och för att vara naturlig krävs ibland ganska mycket. I media kallar man detta att man endast förstärker det som redan fanns. Utgångspunkten är därmed en sämre version, som ofta bara väntar på att bli upptäckt. Vi berömmer varandra för det vi har på oss och för det vi bär, snarare än för det personen faktiskt är.

I realismen står jag. Nykär, underbar, kanske något sårad, något sargad, med skinn på näsan- ibland mer än för mitt förstånd, med hopp om att det som är bra bara ska bli bättre. Att skavankerna ska suddas ut för att inte längre synas.

Mitt mantra är älska och ät.

Det kan låta enkelt, men vi har alla våra vägar att gå. Våra Akilles-hälar att stärka och skydda.

Att ta ansvar för sina tankar, vanor och känslor är svårt. Jag frågar mig dagligen vad jag ska förändra för att må ännu bättre. Vissa delar av mitt liv känns kompletta och kanske även fullbordade, medan andra områden kräver mer träning. Kanske förändring. Det finns sådant jag är mindre stolt över och att bekänna kan vara en del. Att inte tycka om andra kan få en att reflektera -varför ogillar jag denna personen? Att fokusera på det som är bra är därför ett evigt måste. Hur någon är och inte vad personen gör. Visst, du ska träna kondition för att vårda din kropp, men du ska också ta hand om din självkänsla -är det där själen sitter?

För länge sedan, ja det känns så men kanske finns det precis runt hörnet, trodde jag på sådant som var övernaturligt. Jag trodde också på det som sägs vara grundläggande naturligt. Idag vet jag inte längre vad jag tror på. Jag sökte efter religion, jag sökte efter andlighet och jag fann ingenting. Inget av substans, inte för nu i alla fall. Om du säger att det spökar, så tror jag inte att du ljuger. Det är bara det att jag just nu fastnat i realismen och inte längre ser allt däremellan. Jag ser min spegelbild, inte mer. Denna värld är lite mer trist, kanske mer grå, men jag äger dock mer av min tid. Jag kan inte förlita mig på ödet.

Du kan inte simma din själ hel. Men det hjälper. Du kan inte heller ta någon genväg där kardborreskor ersätter knytskor. Jag önskar ibland att jag trodde på en högre makt. Det hade varit enklare då tror jag.