Etikettarkiv | Rottis

Mysfika med Leo

image

Leos födelsedag

Finaste Leo fyllde 8 år i lördags. Vi firade med fika hos kompisen Wiggo. Hemma blev det pajbak och sedan kom Mr M’s bror med flickvän. Leo fick då ett märgben och det var han mycket nöjd med. Pajen fyllde vi med ost, tacofärs, lök, majs, paprika och tomat. Till det blev det en enkel sallad och EM-fotboll i massor. Underbart gott!

 

 

Master Leo

Att vara hund måste vara bra. Mr M frågade härom dagen ”när kommer Leo? ”. På något sätt hade jag helt glömt min fyrfota vän. Att ha delad vårdnad behöver inte betyda fasta dagar alltid. Det är skönt att vi kan skicka honom fram och tillbaka så att han faktiskt kan få det bra. Vi valde därför att genast hämta Leo. Leo är lika glad när han kommer som när han åker. Skuttar alltid glatt in i bilen efter lite ylande och 100 procent vickande på svansen. Svansen gör helvarv när det gäller full glädje. Hans skuttande kan liknas vid kaninhopp, ofta jämfota med bakbenen.

Hos oss har vi två tennisbollar. En till Mr M och en till Leo. Ofta leker dem tillsammans. Vi kastar eller gömmer bollen. Den har till och med legat ute gömd under snön några veckor uppe vid spa’t här. Leo var jätteglad när han återfann sin boll som kompisen Terror slarvat bort. Eller ja, nu var det ju inte borta för alltid utan bara för ett tag. Krisigt blir det dock när bollen rullar in under möbler, då gnäller Leo tills någon kommer och plockar fram bollen, eller som i helgen, då gömde jag bollen under Mr M’s täcke och Leo tyckte det var superspännande att hämta den. Vilken lycka att faktiskt få tag på bollen!

Jag tror att det var andra kvällen som vi hade Leo, precis när vi flyttat hit, som Mr M sa ”han känns redan som en familjemedlem”. Visst är det så. Samtidigt så kan jag tycka att det är skönt att ibland lämna bort honom en vecka eller så. Det finns ju en trygghet i att han har det bra och det gör att man inte får dåligt samvete, för det får man så lätt annars när man lämnar bort det som man själv har ansvar för. Eller ja, det man borde ansvara för. Ibland blir det ju dock så att ens ansvar blir att inse att man måste ta hjälp, hur svårt det nu än kan vara. Mitt ansvar ikväll är att ta hand om mig själv. Mr M’s också. Träning står därför på schemat. Härmed sticker jag hem till syster yster för vuxensim. Mr M han ska givetvis jaga boll han. Dock utan Leo samt modell större.

Min mobil är fylld av foton av Master Leo. Här får ni därmed se tre av dessa.

image

image

image

The Leprechauns made me do it..

Idag morgonkissade Leo på blåsippor. Det betyder att våren är här. Måste dock säga att det var något kallt, trots butikernas inbjudande löfte om att plusgrader faktiskt komma skall. Jo då, det var allt en bit över noll men vinden tar den lilla värme som finns. Trots varm jacka känner man sig genomfrusen. Att titta på matchen idag var kallt och jag känner ännu att mina kinder är förfrusna. Dem har inte myset under filten värmt upp.

Mr M är bortbjuden ikväll som solitär och jag hade tänkt göra några besök här och var men istället valde jag filten och soffan. Igår såg jag att en film kommit till Play som jag velat se ett tag. Det var Letters to Juliet och jag hade på känn att den var värd att se. Jag gillar dessa inspirationsfilmer baserade på Shakespeares arbete. Det är ju ett tema som man inte kan få nog av. Just denna valde att skildra What if med sensuella Verona som bakgrund och jag berördes av tanken att det perfekta finns någonstans och väntar. Jag grät en tår, som alltid.

Baksidan med dessa filmer är dock att de alltid slutar med ett bröllop. Höjden av lycka? Man få sällan veta hur det gick sedan. Jag hoppas att jag kan ge er mitt svar om ett år och lite till. Juni 2013. Vi blir dem vi är, fast med ett gemensamt namn. Sol och fötterna i sanden. I kvällens film hölls bröllopet i den italienska myllan på en fantastisk vingård. Det var vackert och kärleksfullt med många glada människor. Hur Karibien står sig mot det återstår att se.

Alldeles strax når 17 mars sitt slut. Irlands nationaldag. Åhh, vad jag önskar att vi vore där. Nu är vi ju inte i Dublin, men man får i alla fall Go Green! Jag har burit trycket ”The Leprechauns Made Me Do It”, en tröja från Guinness Storehouse samt grön ögonskugga. Mr M har en t-shirt från Dublin Hard Rock på sig. Härom dagen såg vi en film från Venedig, så nu längtar jag dit också.. Allt på en och samma gång. Leo snarkar högt. Det är mysigt det också. Det är hemma.

Massage på schemat..

image

På torsdagar har jag massage på schemat. Vi lär oss grunderna i överkroppsmassage och behandlar nacke, rygg, armar och ansikte. Idag var första passet och det hölls uppe i solrummet på friskvårdscentrat. Det var så skönt att sätta fötterna i sanden.Vi arbetade två och två. Det var kul och framför allt skönt. Jag har övat grunderna lite nu när jag kom hem. Mr M är dock på jobbet så Master Leo fick massagen isället. Leo var nöjd. På bilden ovan ser ni kanin-greppet. Ja, det heter så. Vad ni också ser är en njutande rottis.

Jag passade på att simma efter friskvårdspasset. Eftersom min motivation är på jobbet hela kvällen så var det lika bra att få det gjort innan jag åkte hem till soffan och alla måsten. Just nu njuter jag av en kopp kaffe innan det blir dags att gå en promenad med gossen. Mars månad har bestått av många lata dagar och idag kände jag ett uns av rastlöshet. Jag ångrar något att vi inte är på väg till Irland idag men för att vara rationell så vet jag ju varför. Vi skulle ju vänta och se hur Mr M arbetar. Jag får fokusera på att vi ska till Grekland  om två veckor och sedan en weekend i Manchester.

Idag överraskade Mr M mig med lunch. Att han arbetar blandade tider just nu gör att det kan vara svårt att träffas trots att vi bor ihop. Han kom därför och hämtade mig när jag hade lunch. 40 minuter fick vi tillsammans. Det är en stor skillnad mot att ses varje kväll. Han har dock  sovit hemma varje natt bortsett från en, vilket känns tryggt. Natt och kvällsgoset är viktigt för mig. Att ligga i Mr M’s armar är alldeles underbart och jag vill inte vara utan det. En överraskningslunch håller dock lågan vid liv. Det lever man länge på! Undra om jag kan hålla mig vaken så att han kan få lite massage sent ikväll…

 

 

 

Ett Foto i Timman 24 februari

Idag är det EFIT, ett foto i timmen, och det betyder att man gör precis som det låter, tar alltså ett foto i timman. Hos mig blir det av blandad kompott av mobilbilder men också bilder från min enkla kamera. Här har ni min fredag 24 februari 2012. Håll till godo!

Mr M och jag

00.40

Mr M och jag är uppe alldeles för sent. Au naturale De Lux. Vi har haft en fullspäckad dag men ändå blir vi upp till långt efter 12. Mr har handlat nya fotbollsskor från England medan jag har bläddrat i Leilas One More Slice och bloggat. Vi har dessutom slöttittat på Scrubs. Dags att gå och lägga sig, JA!

***

8.408.40

Min älskling är trött men måste gå och jobba. Vi har som vana att pussa den andre hej då när vi går, så idag inget undantag. Jag lovar att komma med lunch. Jag älskar hans jacka. Han är så fin i den. Dålig bild älskling, jag vet, förlåt! Kom ihåg att du är världens snyggaste kille och därmed kan bjussa på en ”så där-bild”!

***

11.1011.10

Jag väcker min väckarklocka. Hörru, vill inte du kissa idag eller? Jag är visserligen ledig, men jösses du kunde ju väckt mig du trötta rottis! Master Leo har ingen brådska alls.

***

image

11.40

Vi tar oss en promenix, linslus Leo och jag. Solen skiner och jag har en tunnare jacka. Härligt!

***

12.4012.40

Äntligen morgonkaffe. Jag svarar på en kommentar i bloggen. För övrigt världens gulligaste kommentar! TACK fröken P. Jag blir glad när folk lämnar ett avtryck. Jag vet ju inte alltid vem som läser, och det är faktiskt kul att veta. Ibland brukar någon säga till en ”Du, din blogg är kul att läsa”,  ”vilket bra inlägg du gjorde härom dagen” eller ”du fick mig att skratta jättehögt igår” och då blir jag jätteglad, om än något överrumplad eftersom man står i kön på mataffären och inte alls tänker på bloggen. Men det är kul! Speciellt skriftliga kommentarer!

***

13.40 Vår hall

13.40

Det är visserligen sportlov så där av mycket fritidsprylar i hallen, men jösses, all lera. Hade hoppats på att slippa dräneringar nu när vi bosatte oss i lägenhet, men icke. Bara att städa. Golvet är dessutom täckt av massa små glittriga hjärtan efter att jag igår kväll gömt ett grisöra till Leo i Mr M’s tomma presentförpackning från Alla Hjärtans Dag. Kändes som en bra idé just då.

***

14.40

Även skorna behöver sig en rengöring. Lera överallt! Urs.

***

15.40

Brunch, om än en sen sådan. Fisk, färska rödbetor och isbergssallad. Kontemplerar kvällens meny och bestämmer mig för att vi borde prova en variant på våra hemlagade pizzor. Får se om matbutiken tycker samma sak.

***

16.40

Fixar i ordning mig för att åka till 50-skyltarnas centrum för att handla jäst till pizzan.

***

17.40

Stannar vid sorteringen på vägen in. jag tycker om att få det rent under diskbänken och Leo är nöjd över att slippa dela bagaget med en massa skräp.

***

18.00

Vi stannar till i hamnen och tar en promenad. Leo är något besviken över att han inte kan bada, fullt i is ju!

***

18.40

Bilen är full av varor och vi är på väg hem. Nu ska här bakas pizza!

***

20.00

Nu är degen klar och ska jäsa i en timma. Ett telefonsamtal från flickorna på Mary Kay gör att jag är något sen, men, men…

***

20.40

Ingredienserna på plats. Kebab och bacon samt tre sorters ost och egenhändigt kokad tomatsås. Nu fattas bara mannen och så ska degen kavlas ut.

***

21.40

Första pizzan klar. Nu ska den toppas med sallad, tomat och rödlök samt salt och peppar. Dessutom en klick kebabsås. MUMS!

***

22.40

Pizzan efterföljs av godisskål. MUMS!

***

23.40

Mr M myser i soffan. Sötnos. Filmen är spännande och ganska bra.

***

23.50

Leo bjuder på en sista bild poserandes vid Gerberan. God natt på er! Vår EFIT är härmed över. TO BE CONTINUED (som på film, fast här!) NOT..

Och du, lämna gärna en kommentar, för då blir jag glad! Leo och Mr M oxå..

Vill ni titta på fler EFIT, eller göra en själv hittar ni det här. Kom igen, gå med! Det är kul!