Tag Archive | Vägen

Liverpool

 

Liverpool 205

 

Vi var nyligen på resa i Liverpool. En alldeles fantastisk stad där vi spenderade en vecka. Anledningen var givetvis min älskade blivande mans intresse för Liverpools Football Club. Vi tittade på Premier League match och passade givetvis på att fira in det nya året där. Vi har lärt oss en himla massa nytt om denna underbara stad. Vem har tidigare sett en Super Lambanana?!

Liverpool 307

Liverpool 044

Liverpool 058

Liverpool 083

Liverpool 111

Liverpool 116

Liverpool 125

Jag och Park

Idag har jag lärt mig använda vår nya gräsklippare. Den är en vanlig självgående med uppsamlare. Det är inte så att jag inte klippt gräs förut, det är bara så att jag merparten av mitt liv varit uppväxt med åkgräsklippare. Det är en helt annan sak. De första varven med denna lilla Park kändes arbetssamma men efter några rundor förstod vi plötsligt varandra och allt kändes enklare.

Jag kan dock inte riktigt minnas varför Mr M insisterade på att vi skulle köpa en sådan här och inte en robot. Jag känner att min tid är värdefull men kanske borde jag uppskatta tankarna som samlas när man drar sin lilla självgående fram och tillbaka. Idag fick jag dessutom några fina röda märken efter kläderna jag bar -en härlig röd solbränna! Och lite motion till råga på allt.

Jag har alltså inte bara varit ute på en cykeltur, jag har promenerat i vår underbara trädgård, som förutom lekpark komplett med sandlåda, rutschkana och gunga, innehåller två vinbärsbuskar, en förväxt syren, en förväxt vintergröna (läs en) och något som vid något tillfälle var en plantering numera innehållande hallon. Eller var hallonen en del av en köksträdgård? Ja, ja, i år blir det inga planteringar utan det sparar jag till framtiden.

Nu är det dags att samla upp resterna från Mr M’s häckklippning i morse. Äntligen har vi kommit runt och kan stolt titulera oss häckklippare, för första gången! Imorgon laddar vi för att hämta Leo och dessutom ska jag ha en hudvårdsklass med fotbad för några härliga väninnor. Det ska bli kul!

Hem Ljuva Hem

Mr M

Första dagen. Vi hade precis fått nycklarna och regnet öste ned. Det verkar vara temat denna sommaren. Lyckliga och förväntade åkte vi ned till vårt hus. Det är en härlig känsla att kliva in i sitt hus. Vårt lilla svarta hus, som visserligen är målat med grå färg, spännande, eller hur? Alldeles, alldeles underbart!

Det första vi gjorde var att öppna garaget. Himla spännande då porten är automatisk! Sedan provade vi givetvis nyckel och gick in. Jag ville bland annat titta på Hello Kitty. Så grymt söt! Vet inte vad som väntar henne i framtiden. Nu, två veckor senare, har vi dragit igång en mindre renovering och kanske kommer ni se resultatet här snart.

Många har sagt att vi redan renoverar ett färdigt hus, men, men, vad bryr väl vi oss om det. Vi vill ha det på ett visst sätt och så ska det bli. Hello Kitty är dock kvar.

Att bli vuxen

Det regnar och jag tänker på mina studenter som har bal idag. Urs, vilket tråkigt väder! Jag antar att merparten av bilder utomhus minskar. För vem vill stå i regnet en dag som denna? Det fullkomligt öser ned. Det är med undran som jag funderar på varför de finaste av finaste dagar redan har försvunnit. De kommer väl tillbaka? Igår satt jag i vinterjacka på matchen. Så ska det inte vara i juni månad. Det är inte rätt! Att steget ut i vuxenlivet kan kännas mer kyligt än vad det är. värmen kommer dock. Det är jag säker på.

Hos oss, mig och Mr M, är det fullkomlig lycka. Ibland blandat med magont. Vi har tagit ett stort steg i vårt liv tillsammans. Vi har nämligen köpt oss ett hus. Till bara oss! Vi har nu massor att lära oss, allt från häckklippning till allmän renovering. Också det handlar om att bli vuxen. Fast på ett annat sätt. Vi har varandra, i nöd och lust. Vi har inte tagit oss vatten över huvud, utan vi har tänkt på vad vi vill ha och på vad vi faktiskt kan hantera. Vi har diskuterat vinster och förluster. Parallellt med detta drömmer man om kantsten, badtunna och ett nytt kök. Det är spännande, men ändå fullkomligt och alldeles, alldeles underbart.

 

Tillsammans

En stund tillsammans. Att bara vara vi. Vi tog upp utemöblerna från vårt källarförråd och njöt sedan av en promenad i skogen. Solen sken och det var bra att älsklingen fick röra sina ömma ben. Den nya kamera är alldeles underbar! Här har ni mig, Mr M och Leo. Och här är vår förmiddag. En dag som den här är ju bara alldeles underbar!

Vid 11-tiden tog vi frukost och sedan hade vi morgonmys.

Sedan gick vi på en alldeles underbar promenad. Solen är fantastisk idag!

Mr M

Bruten? Lite hängig kanske? Nää, bara alldeles underbar! Det gäller att hitta en väg ut.

Bruten?

Vilse hos älskade bror

Igår gick jag vilse hos min älskade bror. Hans nya lägenhet är jättestor och jättefräsch. Man blev lite avundsjuk och undrade hur i helsike kunde jag och Mr M tacka nej till lägenheten ovanför. Fast vi vill vara där vi är, så är det ju. Det var bara en sådär kortsiktig tanke. Det känns skönt att älskade bror har flyttat in till 50-skyltarnas centrum och faktiskt fått sig en egen lya, helt pappa-fri. Pappa far hade inte kommit dit för den ligger på andra våningen, eller som älskade bror sa ”jag hade fått vinscha han in genom fönstret”. Men pappa far hade varit stolt, för den var underbart stor med flertalet fönster, högt till tak, två kakelugnar, diskmaskin (just nu icke fungerande!) och glasat uterum. Ja, fantastisk!

image

image

Vi tänkte hjälpa till med flyttandet, Leo och jag. Vi gick till huset i backen, men det verkade som älskade bror redan hade hunnit iväg. Hann han verkligen flyttstäda? Leo väntade tappert utanför dörren, gnydde högljutt och lyssnade sedan om älskade bror var på väg. De har ett speciellt band dem där två, och jag kan enklast beskriva det som ett högljutt ylande. Det är en vänskap där det är okej att dela på en glass. Dennis slickar och ger sedan till Leo som slickar och sedan fortsätter Dennis åter på glassen. De gör så och det är helt naturligt så här 8 år senare. Ja, Leo är faktiskt snart 8 år.

image

Ja, bilden gör inte lyan rättvisa men ni kan i alla fall se delar av vardagsrummet. Fantastiskt! Mamma följde med när Leo och jag besökte älskade bror. Han och Herr B byggde en TV-bänk och fröken C låg sjuk i soffan. Kan berätta att TV-bänken tog flertalet timmar att bygga, trots att instruktionsboken sa ca 60 min, hur som helst, fint blev det i alla fall. Mamma började genast städa och fixa i köket med att packa upp porslin. Älskade broder skickade sedan henne till affären för att köpa nödvändiga saker, så som kaffe till oss gäster, tandborste och tandkräm. Härliga mamma kom tillbaka med allt inklusive glödlampor och handdukar till både badrum och kök. Gulligt! Fröken C ställde sedan ut ljuslyktor och vi njöt av fikan i den härliga miljön.

När vi skulle gå, upptäckte jag att mamma hade nävarna fulla med tvätt. Älskade brors tvätt -jösses!, ja, ja. Vad ska man säga? Jo, jag kommer med min på söndag. Nää, skulle inte tro det.. Åhh, måste dessutom berätta att syster yster med man och underbara Charlie kom förbi. Vi hade då en härlig dansstund med lilla Charlie som bjöd på många, många skratt. Hon var på ett extra underbart humör och fick oss alla att dansa och skratta. Älskade broder har, precis som pappa far alltid hade, ett riktigt bra tryck i sina högtalare och Charlie är helt tokig i att dansa. UNDERBART! Det är en skön egenskap, för dansare uppfattar jag som glada personer över lag, undantaget balettdansöser. När Herr B bytte låt sträckte hon ut armarna och tittade på honom och utan ett ord för stod vi att de utsträckta händer betydde ”Vad hände med musiken?”.

Ååå, jag kom på lillebror med att stå precis som pappa far brukade så, men händerna bak på höften,  platsen är också kallad kärlekshandttag. Älskade bror ställde sig så när han och mamma hade genomgången över vad mamma hade gjort i köket, var som nu stod var och hur han kunde placera framtida inköp. Han stod precis som pappa far och lyssnade och diskuterade. Jag skrattade högt. Det finns en bild publicerad i tidningen där Mr M och älskade bror har varit med om en moped-olycka och älskade bror ligger och får hjälp av sjukvårdare på olycksplatsen. Med på bilden finns också pappa far och han står lutad över häcken med händerna bak på kärlekshantagena. Kan tänka mig att dialogen gick något i stil med ”Ja ha, va detta verkligen nödvändigt?”.

På tal på Mr M, jo han har äntligen fått sina efterlängtade fotbollsskor. Tyvärr var det ena paret för stort, men han får byta till en mindre storlek. Ja, vi har ju inte bara varit hos älskade bror. Vi bestämde att det var dags för lite piff och solen gav oss vårkänslor. Det blev därmed vårblommor i kruka på trappan. Visst, det är lite tidigt men det behövdes i all lera. Man blir ju glad varje gång man kommer hem och går in.

image

image